Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hade tillverkningen stigit till ett värde av 60,000:— Rdr bko, en för
tiden betydande summa. Det säges också att tillverkningen för
varje år tillvunnit sig allmänt välförtjänt förtroende ”genom de be-
tydliga förbättringar, som däri blivit införda och anses fabrikationen
kunna tävla med utländske tillverkningar av samma slag”1). På 1850-
talet är brukspatron Chr. Nygren brukets disponent. På 70-talet in-
köptes bruket av brukspatron A. Fagerholm (1844—1930) med J. A.
Kohlberg som disponent. Fagerholm flyttade under åren 1896—98
rörelsen till Västervik, där alltså Västerviks glasbruk under Fager-
holms ledning fortsatte Wentzelholms traditioner till 1919, då driften
nedlades för alltid.
I fråga om nyanläggningar sker nu ingenting förrän år 1862, då
Skoga bruk i Kråksmåla sn anlades av godsägare F. E. Björkman på
Flatehult tillsammans med en hyttmästare Berg från Lemnhult sn.2)
Bruket förde tydligtvis en mycket oregelbunden tillvaro och hade
svårt både med anskaffande av materialier och med avsättningen.
Tillverkningen utgjordes först av buteljer, efter ett par år byggdes
en verkstad i hyttan för fönsterglas av en hyttmästare Scheutz från
Kosta glasbruk, detta enligt en av de muntliga traditioner som finnas
om. bruket3). Under de sista åren började man även blåsa något
kristallglas.
Brukets livstid var kort och redan omkring 1868 synes det ha
ruinerats, sannolikt genom en eldsvåda. Det hade då tydligt också
övergått till nya ägare. En uppteckning meddelar, att de två sista
ägarna för att skaffa pengar lastade hela tillverkningen från vintern
1866—67, som alltså skulle varit brukets sista verksamhetsår, på en
skuta i Kalmar för att i Norrland sälja buteljerna. ”De kom dock
aldrig igen”.
År 1871 anlades två äv de än i dag mest betydande glasbruken i lä-
net nämligen Alsterbro och Pukeberg. Alsterbros förste ägare var
lantbrukare Johan Carlsson, Fröjdekulla, och fabrikör Björkman,
vilka dock redan 1876 överläto det till ett arrendebolag. Genom byte
1) Wollmar Sylvander. Utdrag af den till Kongl. lantbruksakademien från
Kongl. Hushållningssällskapet i Calmar län afgifna årsberättelsen 1854, Kvar-
talsskrift uti lanthushållningen för Kalmar län, Kalmar 1855.
2) Enl. uppgift i Barometern 1929, 6/7, anlades bruket 1856.
3) Uppteckningar i Kalmar läns museums arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
