Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
teologie lektor. Året därpå fick han också befattningen som slotts-
predikant. Till Högsby kom Galle 1733 som kyrkoherde och blev 1734
prost. Han avled 1750. Han var gift två gånger, först med den fram-
stående läkaren, kalmarlektorn Lars Braunerskjölds dotter Christine,
och andra gången med Catharina Ljungman, prostdotter från Hultsjö.
Säkerligen kännetecknades Högsby prostgård och prostparet av
den gammaldags gästfrihet, som blivit förknippad med svenska präst-
gårdar.
Som förnämsta gäst vid sitt bord sågo prosten och prostinnan så-
lunda årets ”mönsterherre”, general Charles Emile Lewenhaupt —
en gammal karolin med minnen från bl. a. Tönningen 1713, där han
blev fången, och från Stralsund 1715, där han återigen blev tillfånga-
tagen av fienden. En förnäm herre, som 1720 fick uppdraget att vid
kejserliga hovet i Wien notificiera om Fredrik I:s tronbestigning,
som. blev lantmarskalk, och som 1741 blev general och chef för
svenska armén 1 Finland — och som jämte Henrik Magnus von Bud-
denbrock avrättades i Stockholm 1743, syndabockar för det finska
krigets olyckliga utgång. :
”... så gick honom, så går flera
som förråda kung och land,
stupestocken blef dess del
för dess stora brått och fel”
heter det om Lewenhaupt i ett i Kalmar :1808 tryckt skillingtryck,
”Wisa om twenne olika sinnade Generaler, Wrangel och Leijonhuf-
vud”.
När general Lewenhaupt den 8 september 1739 mönstrade Kalmar
regemente i Staby, och vid bordet i prostgården blickade ut över
kretsen kring detta, såg han en rad bistra karolinska krigare, så gott
som alla med minnen av segrar och nederlag med Karl XII Europa
runt. Flertalet av dem innehade en tjänsteställning, som föga svarade
mot deras långa och trogna insats i fält — frihetstidens Sverige hade
icke möjligheter att löna dem efter förtjänst. Några av officerarna
hade skavanker såsom påtagliga minnen från krigsåren — majoren
friherre Kruuse var halt på grund av skador vid Poltava, kaptenerna
Nils Lysell och Johan Schmitt hade också blessyrer.
Överstelöjtnanten, friherre Ludvig Fahlström, som vid denna tid
42
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>