Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vatten långt in, förstår man att i det forntida landskapet Skäggenäs
tett sig som en långt ute i sundet liggande höglänt ö, omgiven av goda
fiskegrund. |
Ryssby sockens fastland ägde redan på 2000-talet f. Kr. efter allt
att döma en ganska stor befolkning; en väldig mängd av stenålders-
fynd ha där gjorts. I hög grad koncentrera sig fynden till trakten:
av Mossberga, där uppenbarligen en verklig boplats legat, av det slag
som under senare år upptäckts vid Oskarshamn. Stenålderns boplats-
folk ha varit fiskare, fångstmän och i någon mån också jordbrukare.
Kanske ha dessa människor lockats av ön med de goda fiskegrunden
och kanske är det stenåldersfiskare på tillfälligt besök, som lämnat
efter sig de få stenyxor, som hittats i Skäggenäsjorden? Någon mera
stadigvarande bebyggelse torde man i varje fall icke våga räkna med
under stenåldern.
Med bronsåldern (c:a 1800—500 f. Kr.) och järnåldern (c:a 500
f. Kr.—1100 e. Kr.) bli fynden talrikare, och man kan nu räkna med
att folk slagit sig ner här på allvar. I varje fall uppträda nu forn-
gravar på Skäggenäs såsom vältaliga vittnesbörd om att människor
levat och dött här. Vattnet har nu sjunkit till ett par meter över nu-
varande nivå, odlingsbara marker ha stigit upp och landförbindelsen
vid Drag har uppkommit.
De fornlämningar som finnas på Skäggenäs äro delvis av ganska
imponerande art, och tillhöra, såsom fallet är med Skägge Hög, det
märkligaste i fornminnesväg, som Kalmarsundskusten har att upp-
visa. Skäggenäslandets forngravar utgöras av följande (se kart-
skissen sid. 56) :
1. Cirka 350 meter väster om kanalen vid Drag, och på södra sidan om
landsvägen, ligger i hagmarken strax bakom fiskargårdarna det väldiga sten-
röret ”Skägge Hög”, där som vi sett, folksägnen anser att jätten Skägge, näsets
förste bebyggare och namngivare, är begraven. Graven är av imponerande
mått: diametern c:a 25 meter och höjden 4—5 meter. Den är uppförd av
: kraftiga, utvalda, jämnstora runda kullerstenar. Man frågar sig vad detta
jättemonument gömmer för hemligheter — sannolikt en hällkista med skelett
och kanske finnas där också bronssvärd och spjutspetsar, vapen som den döde
i enlighet med forntidens sedvänjor fått med sig. Ty rösen av detta slag ha
ofta visat sig gå ner i bronsåldern. Skägge Hög skulle alltså kunna vara
3500—3000 år gammalt, om höjden över havet gör detta möjligt. — Ett stycke
öster om högen finns resterna av ett mindre röse, och det är icke osannolikt
att här funnits ytterligare fornminnen, möjligen ett helt gravfält — stenmu-
rarna som finnas här äro kanske delvis uppförda av sten från fornminnen.
62
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
