Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Kalmar torde antyda, att en forntida ”grima” varit uppsatt där!).
Och redan på medeltiden måste kustborna vid sundet ofta ha fått
tjänstgöra som ”ledsagare” eller lotsar. Beträffande Kalmar stad vet
man, att staden hade yrkeslotsar på medeltiden och att lotsskrået
där under 15- och 1600-talet var av verklig betydelse.?) ;
I mycket gammal tid skedde seglingen mestadels efter landkän-
ning; man hade tillgång till vissa fäderneärvda uppgifter om lederna,
uppgifter som äldst fortplantades genom muntlig tradition och så
småningom började nertecknas till s. k. seglingsbeskrivningar. Från
tidig medeltid — mitten av 1200-talet — finns en sådan beskrivning
över hur man skulle segla från Danmark till Estland, och enligt
denna går man genom Kalmarsund, följer kusten till Stockholms
skärgård, och därifrån till Åland och över till Estland. Beskrivnin-
gen börjar i söder med Utlängan, Kalmar, Skäggenäs och Våldö —
alltså platser som även i vår tid äro viktiga sjötrafikpunkter, lots-
platser och fyrställen. Det är mycket troligt, att man redan vid den
tiden då denna beskrivning tillkom, hade möjlighet att få lots på
dessa platser, sålunda även vid Skäggenäs.
Den första egentliga svenska seglingsbeskrivningen utarbetades
och utgavs av ålderstyrmannen vid flottan (styrman = lots) Johan
Månsson 1644 och denne har för vattnet kring Skäggenäs att an-
föra bl. a. följande:
”Ifrån Jungfrun at löpa åt Calmarsund, låter man Jungfrun om styrebord,
och löper så en södsödwäst långz medh Öland. Aff Wållö Rump en stor halff
mijl i en södhost är en blind klippa som kallas Demban, men föllier Öland
närmest. Ifrån Norra Udden til Borckholm är siw mijl, twers aff Borckholm
ifrån Öland: een wäst nordwäst skiuter uth itt reff een halff fierdings mijl
til siös, thet må man intet komma närmare än på 8 eller 10 fampner. Ther
ifrån til Skeggenäs är halff andra mijl. Aff Skeggenäss i en södhost aff then
hwijte sanden nordan för Bagaren, uthskiuter itt steenreff itt göttlingzskott
uth ifrån landet ,thet må man inte komma närmare än på halff fierde fampn.
Aff Bagharen, hwilken är een steenöhr som uthskiuter en södsödost ifrån
Skeggenes, uthskiuter itt flack, thet må man intet komma närmare än på
halff fierde fampn.” |
1) Modéer, Ivar, Färdvägar och sjömärken längs Nordens kuster. Ups. 1936.
2) Sylvander, Volmar, Kalmar stad och dess historia, II: 2. Kalmar 1865.
105
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
