Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Revsudden förrän i slutet av 1800-talet. Redan 1866 hade dock en
fyr byggts på ölandssidan, nämligen vid Ispeudd, vilken tjänade att
leda fartyg från höjden av Borgholm till ankarsättning söder om
Skäggenäs — det i farleden mellan Ispeudd och Skäggenäs befintliga
svåra grundet Masknaggen fick samtidigt en större konboj med
klockställning. Revsuddens första fyrbelysning tillkom 1883, en stilla-
stående spegelfyr med vitt sken, som helt enkelt bestod av en lykta
å den röda lotsstugans långvägg, tjänande som styrmärke för söder-
ifrån kommande fartyg — den belyste endast en 25 graders vinkel.
Denna anordning ägde bestånd till 1904, då den nya fyren byggdes.
Den försågs 1923 med Dalénljus och 1929 med elektriskt ljus.
Slutligen är att nämna, att Revsudden en tid på 1800-talet också
var tullbevakningsplats. Många fartyg från främmande hamnar be-
sökte t. ex. Drag under hamnens storhetstid som exporthamn för trä.
SKUTOR OCH SKEPPARE PÅ SKÄGGENAS.
Liksom överallt längs Kalmarsundskusten har man också på
Skäggenäs haft egna skutor på sjön. Några direkta rederier har det
inte funnits, utan det har nästan alltid varit så, att skepparen själv
ägt och fört sitt fartyg. Och fartygen ha varit smärre seglare, som
färdats uteslutande på Östersjön — ett undantag erbjuder går-
den Stora Rev, där det bott verkliga kofferdikaptener av sjömans-
släkten Åhsberg, som ägt och fört större skutor.
De hamnar där Skäggenässkutorna varit skrivna äro Revsudden
samt framför allt Drag, som var den förnämsta redarhamnen, och
efter allt döma var det Drags storhetstid som exporthamn på 1850
—90-talen, som medförde en livligare sjöfartsrörelse här.
På 80—90-talen hörde i Drag hemma skonerten Julius, ett gam-
malt fartyg, byggt i Tyskland 1851, samt galeasen Hilda, också en.
gammal tysk, byggd 1852. Den förra ägdes och fördes av C. G.
Andersson, den senare ägdes av C. A. Pettersson och fördes av kap-
ten J. J. Ryssberg. Längre fram tillkom slupen Svante, ägd och förd
av C. G. Andersson, galeasen Teli med J. R. Nilsson som ägare och
skeppare, samt den i Ekenäs 1882 byggda skonerten Venus, som
ägdes och fördes av kapten J. A. Wennberg. Kring 1915 hade denna
110
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
