Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lid.” Klärkeberga torde vara feltolkning av (eller felskrivning i) nå-
gon krönikehandskrift eller annan urkund, eftersom namnet redan
på 1300-talet skrevs Kloekkebergha. Att ringmuren skulle vara upp-
förd på lämningarna av en gammal borg framhålles av Löfgren i be-
stämd form. Den tradition, som legat till grund för detta påstående,
måste därför ha varit mycket fast rotad. I orten kvarlever traditio-
nen i två olika versioner: dels att själva kyrkan fordom varit en borg,
dels att den blivit uppförd på lämningarna av en sådan. Det förefal-
ler troligt, att den förstnämnda versionen är den äldsta och har levat
kvar ända sedan medeltiden, eftersom byggnaden själv — dess ur-
sprungliga utseende kan nu i huvudsak rekonstrueras — ger starkt
stöd åt ett sådant antagande. Nämnda gamla tradition kommer till
uttryck även i en artikel i Calmar-Bladet 1835, där det heter: ”Att
Kläckeberga kyrka, före dess förvandlande till tempel, warit ett
kastell är nogsamt bekant...”31)
Man bör i detta sammanhang även lägga märke till vissa av de for-
mer, vari kyrkan nämnes i rimkrönikorna: ”Kläkkaberg”, ”uppo
”Klekberg”, ”Klekebergh fasta” och ”Klekeborgh”. Redan Wallin
fäste sig ju vid ordet ”fasta’, vilket synes syfta mera på en borg än
en försvarskyrka. Eftersom detta ord kommer sist i versraden, kan
det dock förklaras med att ”rimnöd” givit anledning till uttrycket.
Den möjligheten, att det har sin grund i en då allmän uppfattning om
kyrkans ursprungliga karaktär, kan emellertid icke helt åsidosättas,
isynnerhet som även de andra använda namnformerna tala härför.
Av en viss betydelse kan det kanske även vara, att den vers i kröni-
kans originalkodex, vari Kläckeberga verkligen nämnes som kyrka,
blivit struken i slutredigeringen och ersatt med den på sid. 49 cite-
rade versen. Härvid är att märka, att byggnadens ianspråktagande
som sockenkyrka mycket väl kan tänkas ha skett först efter Engel-
brektskriget. Jfr. sid. 90.
03
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
