Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
träde. Ett dylikt bör ju ha hört till våningen om den, vilket förefaller
vara den enda möjliga förklaringen, efter ombyggnaden utgjort bo-
stadsvåning.
Av planuppmätningen, fig. 25, framgår, att denna våning — huvudsakligen
dess norra vägg — varit föremål för åtskilliga smärre ändringsarbeten under
tidernas lopp, mest bestående i för- och ommurningar av fönsteröppningar
samt tilljämning av vägglivet efter det väggen under de strider, som så ofta
stodo om kyrkfästet, delvis blivit raserad.
Vi ha här ovan rekonstruerat den andra våningens utseende efter
ombyggnaden på högmedeltiden. Från början hade den ett helt an-
nat — icke mindre intressant — utseende. Stötfogar, utvisande
ursprungliga muröppningar, äro synliga på flera ställen inifrån vin-
den, och vid putsavknackningen å fasaderna framkommo ett stort an-
tal fogar, som utvisade läget av de vid ombyggnaden dolda äldre
fönsteröppningarna, vilka haft mycket större bredd. I vardera norra
och södra väggarna fanns det från början fem breda öppningar. I
södra väggen äro de nästan precis på centimetern lika breda, 1,65
meter, men i norra väggen voro de något olika, från 1,5 till c:a 1,9
meter breda. Avstånden mellan dem äro i båda fasaderna synnerligen
lika, 1,80 m. I västra väggen fanns tre öppningar av samma slag men
ej fullt så breda. Den östra väggen är numera helt bortriven, men vid
undersökningens början voro ett par smalare partier av densamma
bevarade vid sidorna, och i dessa partier syntes det bevis för, att åt-’
minstone två öppningar, vars lägen motsvarat de båda yttre i västra
gaveln, ha funnits åt öster.34) Den norra av dem synes ha haft en
helt låg bröstningsmur, mest påminnande om en hög tröskel, samt an-
slagsposter för en dörr vid ytterlivet. Alla de andra ursprungliga mur-
öppningarna ha en 0,6 meter hög och lika tjock bröstningsmur. Öpp-
ningarna ha raka sidor från ytterlivet till bröstningsmurens inkant.
Från denna punkt vidga de sig så starkt inåt, att murpartierna mel-
lan dem bli helt spetsiga inåt rummet. Fig. 29. Blott ett par av dessa
spetsiga hörn voro före undersökningen synliga, i nordvästra hörnet
av vinden. Genom ingrepp i murverket konstaterade förf., att de öv-
riga haft samma form. Dessa femsidiga, inåt rummet spetsiga vägg-
partier — som bildat våningens ytterväggar — ha så ringa omfång,
att de nästan skulle kunna benämnas murpelare, isynnerhet om man
jämför dem med de grova pelare, som uppburit valven i våningen
inunder.
5 i 65
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
