Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gården har till sin plantyp sannolikt utgjort antingen en enkel-
längad anläggning med alla byggnader liggande i en rad, eller också
en s. k. parallellgård, med bostads- och ekonomiutrymmen i en rad
och stall och logar i en parallellt med denna liggande länga. Båda
dessa typer ha ända till våra dagar hållit sig kvar i vissa reliktområ-
den i Danmark — radgården i det östliga Schlesvig och på -en del
smådar söder om Fyn, parallellgården särskilt på norra Jylland.42)
Dessa två typer anses vara de grundformer, ur vilka den danska går-
den sedan utvecklat sig till tre- eller fyrlängad anläggning. Utveck-
lingen hos oss kan, åtminstone i de sydligaste åkerbruksbygderna, ha
varit ungefär likartad. På Runö, den lilla svenskbebyggda ön i Riga-
viken, existerar radhuset fortfarande — den viktigaste längan bland
gårdsbyggnaderna är nämligen ett ända upp till 40 meter långt rad-
hus med lokaliteter för dels bostaden och dels förråd m. m.
Den del av gårdslokaliteterna i Kläckeberga, som innehållit själva
bostaden, har säkerligen omfattat tre byggnader: barfreden, källar-
stugan och huset väster om denna. I detta bostadskomplex kunna vi |
möjligen spåra ett av de hittills äldsta beläggen för den sydgötiska
hustypens förekomst i vårt land? En kanske tre våningar hög bar-
fred vid ena och en tvåvånings bostadsbyggnad vid andra gaveln av
en lägre källarstuga skulle ju varit en på ett ganska naturligt sätt
av tre olika hus sammanförd bostadslänga. Det sydgötiska huset är
en typ av bondebostad, som sannolikt först vann insteg på de för- ;
nämare gårdarna, och kanske är ett av de stugan flankerande två-
våningshusen i de ännu bevarade byggnaderna av denna typ ett
rudiment av gårdsbarfreden på den äldre medeltidens herremansgår- -
dar?43)
På Beenhammar i Uppland fanns, enligt ett inventarium från 1553,
bland andra byggnader även en källarstuga. Ur Erik Lundbergs in-
tressanta uppsats om Beenhammar anföres här följande utdrag, eme-
dan källarstugans viktiga roll inom gården där klart framhålles.
”Källarehuset intager emellertid en särställning i gården och har gamla |
anor, i det närmaste lika vördnadsvärda som kärntornets... Som förebild
måste vi av allt att döma räkna riddarborgarnas vid sidan om kärntornet vik-
tigaste beståndsdel, hallbyggnaden, den stora festsalen, som från början lades -
som fristående hus, men som så småningom sammanväxte med bostadstornet-
kärnan till en enhetlig byggnad. Källarstugan utgör visserligen en starkt för- -
minskad ättling till dessa ståtliga hallar, vilka såsom Bengt Thordeman visat,
78
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
