Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dighet vissa antaganden om utseendet av en sådan byggnads helt för-
störda partier förbli mer eller mindre obestyrkta. Här har gjorts ett
försök att — med ledning av i första hand byggnadens bevarade de-
taljer och dess ställning i fråga om typ och tid till de s. k. kalmarkust-
kyrkorna, samt med hänsyn tagen till vad vi veta om utseendet av
profana nordiska byggnader av jämförlig typ från senromansk och
tidigt gotisk tid — i koncentrerad form tolka Kläckeberga kyrkas in-
tressanta byggnadshistoria. Ett på vissa punkter säkrare omdöme
blir måhända möjligt vid de fortsatta studierna. Den uppfattning om
Kläckeberga, som grundats på de hittills uppnådda forskningsresul-
taten, kan i korthet rekapituleras sålunda:
Kläckeberga kyrka är byggd under senromansk tid, sannolikt inom
1206-talets första tredjedel, på en stormannagård. Med sin källare,
sin stora sal och vissa andra för en kyrka främmande detaljer liknar
den i så hög grad ett av medeltidens fasta hus, att man tvingas att för-
söka rekonstruera den såsom ett sådant hus av förnämare art. En
dylik rekonstruktion stöter icke på några oöverkomliga svårigheter,
det är vida svårare att tolka byggnaden som en försvarskyrka av en
tidigare okänd typ. Däremot skulle den möjligen kunnat vara en re-
presentationsbyggnad innehållande jämväl gårdskyrkan. En sådan
uppfattning motsäges dock av flera omständigheter, främst antyd-
ningarna om att en äldre stenkyrka funnits på platsen.
Även rimkrönikornas märkbara betoning av den fastahus-karak-
tär, som Kläckeberga besatt, och den gamla tradition, som säger, att
kyrkan från början varit en borg, lämnar ett icke oväsentligt stöd åt
den uppfattning, som förf. kommit fram till. Med någon hjälp av
fantasien kan man på forskningarnas nuvarande stadium framlägga
följande hypotes om det historiska förloppet:
På platsen fanns redan vid slutet av 1100-talet en större gård, som
mycket väl kan ha varit en av de egendomar i Möre, vilka tillhörde
biskopen i Linköping. Att det var en storgård framgår av, att den
var försedd med källarstuga och, troligen, en barfred. På denna sin
gård, som hade ett fördelaktigt läge i närheten av Kalmar, rikets vid
denna tid kanske mest betydande stad, bygger biskopen ett befäst
hus, som även skulle tjäna såsom representationsbyggnad och där-
för i sin övre våning inrymde en stor sal. Impulsen till denna bygg-
91
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
