Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Fig. 3. Nätkistor (chests)
på stranden vid Dover, Eng-
land.
Foto: Modéer 1939.
kuster och farvatten som på de småländska. Så snart en pojke konfir-
merats, skulle han till sjöss. När sjömannen stannade hemma blev
han gärna fiskare.
Timmernabbens nätkista är tydligen intet annat än en vanlig
sjömanskista, som apterats för sitt nya ändamål.
Varifrån har idén kommit att bruka kistan som nätgömsle? Är
nätkistan en uppfinning gjord i Timmernabben eller har den möj-
ligen lånats utifrån?
För den förra möjligheten kunde den omständigheten tala att man
här och var längs Smålandskusten påträffar en kista såsom förva-
ringsställe inuti sjöboden för särskilt ömtålig redskap, t. ex. sill-
” garn. Ett sådant bruk förekommer bl. a. i grannsocknen Mönsterås,
ej minst hos yrkesfiskarna i Herreholmarna och Nydala (Stranda
1934—335, s. 22—24). Ett exempel från Åby sn, se s. 6.
En annan möjlighet till förklaring är långt mera lockande.
I hamnen i Dover, England, iakttog jag i juli 1939 flera tiotal
nätkistor av samma typ som Timmernabbens. Dessa chests för
pushnets och annan redskap lågo utströdda på stranden i långa rader,
ett stycke ovanför de i strandkanten uppdragna båtarna, se fig. 3.
Likheten med Timmernabbens nätkista var slående, och den gällde
icke blott användningen utan även en sådan detalj som lockets kläd-
sel — en tjärad presenning eller dylikt. Likheten stördes icke nämn-
värt av sådana omständigheter som att Doverkistan ibland var av ett
större format och att den även brukades av andra fiskare än sjömän.
8 : 118
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
