Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sin ungdom i Emådalen och skildrar hur 1800-talets moderniteter
en efter annan göra sitt intåg i bygden. Arbete, högtid och fest,
folkmusik och folkdans passera revy i byskomakarens minnen.
Vidare må också framhållas att den från kalmartrakten bördige
J. A. Lundell här redan tidigt begynte sina folkminnes- och folk-
språksundersökningar och de uppteckningar han tillsammans med
sina systrar gjorde inom Dörby och Kläckeberga socknar inflöto
tid efter annan i hans tidskrift Svenska Landsmålen och Svenskt
folkliv. Dessa uppteckningar från ett begränsat område äro utan
tvivel något av det fullständigaste i sitt slag inom riket. J. A. Sven-
séns och Gustaf Aldéns uppteckningar från östsmåland må här ock-
så nämnas. Kända äro den senares små böcker ”General Pechlin
som sockenherre” och ”I Getapulien”.
Ölands historia sammanfattades av Thekla Engström och längre
fram skriver Ada Rydström sitt bekanta verk ”Boken om Tjust”.
Bland sentida bygdeförfattare må nämnas F. E. Norén i Vimmerby,
J. M. Danielsson i Ljungby, V. Haak i Lönneberga, O. Areskog på
Öland. | i
Tidskriftsserier som den stockholmska ölandsklubbens ”Acta Oelan-
dica”, den från Mönsterås utgivna ”Stranda”, Tjustbygdens kultur-
historiska förenings ”Meddelanden” må slutligen nämnas såsom vär-
defulla komplement till den av länets fornminnesförening utgivna
årsboken ”Kalmar län”. Ett rikt material har alltså samlats, och sam-
las fortfarande i tryck till länets kulturhistoriska kännedom. En
mängd rent vetenskaplig litteratur måste här förbigås — trots att
just denna är av den största vikten, den som ger de verkliga fakta
utan vilken ingen bygdeforskning kan arbeta om den vill vara all-
varlig och ärlig.
LL
År 1871 får Kalmar län sitt samlande organ för forskning och mu-
seal verksamhet i den då stiftade Kalmar läns fornminnesförening.
Bland föreningens stiftare märkes främst Volmar Sylvander, som tog
initiativet, stimulerad av Svenska Fornminnesföreningens möte i
Växjö 1870 och säkerligen också av Hyltén-Cavallius” verksamhet i
Kronobergs län. En annan av stiftarna var landskamreraren J. 4.
Södermark i Kalmar, som blev den egentlige skaparen av museet
20
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
