Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hembygdskunskap”, komma att behandlas närmare i senare sam-
manhang men nämnas redan nu, då de samtliga äro försedda med
utförliga litteraturlistor. Ny litteratur om Kalmar län har då och
då. presenterats i årsboken ”Kalmar län”, så i årg. 1926, 1927, 1930,
1943, 1945.
Dessutom har centralbiblioteket förutom utförliga alfabetiska,
systematiska och efter ämnesord upplagda kortkataloger över hela
bibliotekets bokbestånd, en omfattande och detaljerad Kortkatalog
över den speciella kalmarläns-litteraturen, vilken är en mycket god
källa till hjälp för hembygdsforskaren. Den är upplagd efter ämnes-
ord och där registreras allt större som mindre om länet, både sådant
som finnes i Centralbibliotekets och i Länsmuseets samlingar. Även
artiklar som stå i tidskrifter och tidningar, vilka ej ingå i dessa sam-
lingar, antecknas och kunna vid behov skaffas från annat håll. I detta
sammanhang kan påpekas, att Ölandsklubben i Stockholm låtit upp-
lägga ett omfattande kortregister över Ölandslitteratur. Denna för-
teckning kommer att genomgås i och för komplettering av bibliote-
kets ”Kalmarläns-bibliografi”.
Av bygdebeskrivningar, som direkt beröra länet, äger Centralbiblio-
teket alla de äldre klassiska och i allmänhet svåråtkomliga böckerna.
Denna. äldre topografiska litteratur är ju av grundläggande bety-
delse för all forskning i dessa ämnen. Sålunda kan påpekas en rad
smärre sockenbeskrivningar från 1700-talet, ofta akademiska avhand-
lingar på latin: Petrus Ncesman, ”Beskrifning öfver Madesjö”, 1747;
Anders Wijkström, ”Alhem Sockens beskrifning”, 1759; Daniel Bru-
senius, ”Löt och Alböke”, 1776. — Kalmar stad har varit föremål för
många. avhandlingar, t. ex.: E. Catonius, ”De arce Calmariensi”,
1735 och A. D. Swebilius, ”De Calmaria ...”, 1717.
Före Linné har Öland beskrivits av bl. a. Nicolaus Wallinus, som
redan 1703 i Uppsala framlade sin märkliga Ölands-skildring ”De
Oelandia”. Valda delar av detta arbete har f. ö. i översättning publi-
cerats i årsboken ”Kalmar län” för åren 1942—43. Ett ex. av första
uppl. av ”Carl Linne&i Öländska och Gothländska resa... 1741”,
tryckt 1743, finnes givetvis i samlingarna. i
Från detta århundrade är också en märklig häradsbeskrivning: -:
M. G. COroelius, ”Försök till ett landskaps beskrifning uti en berättelse
380
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
