Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
delser av alldeles speciellt intresse skulle det vara Kalmarkriget
1611—213. Ur bibliotekets litteratur om dessa för bygden så ödes-
digra år kunna nämnas I. Wadéns avhandling ”Berättande källor till
Calmarkrigets historia”, 1936 samt F. Boehrendtz mycket intres-
santa. redogörelse med kartillustrationer ”Striden om Kalmar”, publi-
cerad i Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening. Årg. III
(1902). — Dackefejden är ett annat historiskt drama som utspelats
i dessa nejder. E. Bellander, ”Bidrag till Dackefejdens historia”, in-
gick i årsboken ”Kalmar län” 1929 och G. Hafström har publicerat
sina. forskningar om Nils Dacke i ”Personhistorisk tidskrift” för 1928
och i ”Hylten-Cavallius-föreningens årsbok” för 1937.
Bygdens karakteristiska dialekter ha varit föremål för mycken
forskning, och biblioteket äger Linders och Bodorffs äldre undersök-
ningar. I senare tid har folkmålet varit föremål för bl. a. professor
Hjalmar Lindroths studium och i det omfattande arbetet ”Ölands
folkmål” 1., 1926 framlägger denne resultatet av sina forskningar.
Gertrud Areskog har behandlat ”Östra Smålands folkmål”, 1936. Om
det specifika Kalmar-målets ljudsystem har kalmarsonen Hj. Alving
skrivit i ”Svenska Landsmål och svenskt folkliv”, 1917. I samma
serie ha också Hilda Lundells och Elise Zetterqvists märkliga ’upp-
teckningar av ”Folkminnen från Kläckeberga och Dörby” influtit.
Om Kalmar läns ortsnamn finnes ett flertal arbeten: Hj. Lindroth,
”Från ortnamns- och dialektforskningen inom Kalmar län” (Södra
Kalmar län. 2.), 1926, I. Modéer, ”Namn- och ordgeografiska stu-
dier” (Upps. univ. årsskr. 1937:12) och ”Småländska skärgårds-
namn”, 1933, N. ödéen, ”Studier i Smålands bebyggelsehistoria. Ett
bidrag till svensk ortnamnsforskning”, 1927.
Studiet av Kalmar läns folkliv och kulturhistoria har mycket av
intresse att bjuda. Sålunda har intendenten M. Hofrén framlagt sina
rön och forskningar i en rad större arbeten och en mångfald artiklar
i olika. tidskrifter. Först må nämnas den stora förnämliga avhand-
lingen ”Herrgårdar och boställen”, 1937, som behandlar byggnads-
kultur och heminredning å Kalmar läns många herrgårdar under
tiden 1650—1850. Vidare märkes ”Öländska bygdestudier”; 1933,
som främst tar sikte på bondgårdarnas byggnadsskick: — Ett av de
märkligare bidragen över huvud taget till kunskapen om svenskt
90
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
