Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. Stamord, utgörande benämningar på:
I, Personer och i så fall dopnamn, yrkesnamn och titlar, folk-
namn, 2. Djur. 3. Kroppsdelar. 4. Växter. 5. Växtdelar. 6. Lokaler.
’, Mineralier. 8. Meteorologiska och astronomiska företeelser. 9. Kul-
lurella företeelser, avseende fredliga yrken och krig. 10. Egenskaper,
kroppsliga (även färger) och andliga.
B. Härledda, hos vilka man kan skilja mellan en för- och en efter-
led.1) Förlederna kunna indelas efter i huvudsak samma grunder som
stamorden.2) I avseende på efterlederna indelar Noreen de härledda
namnen i: 1. Avledda, där efterleden icke låter hänföra sig till något
självständigt svenskt ord. 2. Sammansatta, där efterleden låter hän-
föra sig till ett självständigt svensk ord.3)
Två mycket viktiga grupper måste tilläggas vid stamorden eller
de enkla namnen, emedan Noreens indelning blivit gjord med hän-
syn till moderna svenska tillnamn. Det gäller två kategorier soldat-
namn, som. inte haft kraft att leva kvar. Den första är vad man kan
kalla satsnamn. Sådana funnos redan bland de fornsvenska tillnam-
nen. Hellquist anför flera exempel, bl. a. Bintop.t) Dessa höra till de
mest primitiva namnen och äro vid Kalmar regemente talrikast bland
trossdrängarna, t. ex. Kiörpå.?) De kunna jämföras med de gamla
krognamnen, som vittna om samma uttrycksfulla namngivning.$)
Den andra gruppen skulle jag vilja kalla den litterära. Man har här
att göra med ett lärt namnlån från främmande folk och språk och
. skulle i många fall liksom vid ortnamnen kunna tala om ”uppkal-
: lelse”.7)
Undantar man satsnamn, litterära namn och egenskapsnamn för
de första namngivna soldaterna, gäller om flertalet namngrupper,
såsom framgår av mitt nedan exemplifierade material, att de mycket
ofta kunna inordnas under rubriken: ursprung ur ortnamn. Tegnér
anser, att huvudkällan för de enkla tillnamnen över huvud är ortnam-
nen. ”Då ortnamnens framdel gärna utgöres antingen av ett in-
1) A. Noreen, Våra familjenamn, (Sommarkurserna i Uppsala 1907) s. 11 ff.
2) A. Noreen, Våra familjenamn s. 13. Brieskorn, Svenska familjenamn,
(Personhistorisk tidskrift 1915) s. 109 ff.
3) A. Noreen, Våra familjenamn s. 13 f£.
4) Hellquist, Fornnordiska tillnamn, (Xenia Lideniana) s. 111.
5) Generalmönsterrulla för Kalmar regemente 1718.
6) Lindroth, Våra ortnamn och vad de lära oss s. 75 ff.
7) Lindroth, s. a., s. 27.
99
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
