- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / XXXIV (1946) /
119

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

funnits vara småländska dialektord. På grund av ursprunget ur ort-
namnen måste också en viss olikhet finnas beroende på dessas skiftan-
de sammansättning i olika delar av landet.1) De i Småland så vanliga
ortnamnen på -hult och -ryd ha t. ex. avspeglat sig i en stor procent
Hultman, Rydström o. d., på vilka härovan endast givits ett par
exempel. Dessa olikheter gälla naturligtvis inte valet av kategori, som
ofta då skillnaden berott på namnens olika uppkomsttid, utan äro en-
dast en ordvalsfråga.

Soldatnamnen började framträda under 1600-talets första hälft
och ha fått en uppmärksammad plats i den svenska namnhistorien
på grund av detta för sitt stånd tidiga framträdande och den särar-
tade karaktär vissa grupper av namnen haft. Det är alltså av intresse
att veta hur och varför dessa namn uppstått och i vilken utsträck-
ning de varit ärftliga. Då dessa frågor utretts av Carin Österberg i
hennes uppsats om båtsmansnamnen,?) vill jag endast göra några
tillägg, som delvis bygga på den olikhet mellan regementen och sol-
datgenerationer, som jag iakttagit.

Beträffande sättet för båtsmansnamnens uppkomst föreslår Carin
Österberg två möjligheter: 1. en förordning under 1600-talet, 2. en
spontan utveckling.3) Detsamma kan gälla övriga soldatnamn. Men
denna eventuella förordning är inte känd, och mycket tyder på att
bruket av annat namn än sonnamn för soldater framvuxit så små-
ningom. Den slutsatsen kan dras ur Tegnérs uppgifter om Västman-
lands regemente.+t) Och detsamma är förhållandet med båtsmans-
" namnen.5) Vidare ha namnen, som ovan nämnts,5) uppstått vid olika
tid på olika regementen, vilket gör en kunglig order osannolik. Dess-
utom ha de åtminstone vid vissa regementen uppstått vid olika tid
på olika kompanier, vilket utesluter en order från regementschefen.”)

1) Lindroth, a. a., s. 36.

2) Österberg, a. a., s. 105 ff.

3) Österberg, a. a., s. 108 f.

4) Österberg, a. a., s. 107 f. Tegnér, a. a., s. 147 f.

3) Österberg, a. a., s. 108.

$) Se ovan s. 97 f.

7) Vid Älvsborgs regemente infördes namnen troligen från Västerbottens
regemente av överste Sparfeld (Mannerfelt, a. a., s. 18), men vid Dalrege-
mentet var det 1629 och 1641 endast en skvadron med soldatnamn, och vid
Södermanlands regemente hade endast två fgkompanier allmänt namn och de
övriga sex med få undantag sonnamn. Sju av Kalmar regementes åtta kom-
panier hade 1711 soldatnamn.

119

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:16:58 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/34/0121.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free