Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Med denna fråga är förbunden en annan: vem som bestämt nam-
nen, officerare, kamrater eller soldaterna själva. A. Noreen anser,
att befälet bestämt namnen.!) För samma teori uttalar sig E. No-
’reen med en mer utförlig motivering men tyvärr utan angivande av
regemente och år för de anförda exemplen. Han säger: ”Över huvud
taget är en mycket stor del-av våra enstäviga familjenamn ursprung-
liga. soldatnamn, och detta ger en antydan om hur dessa uppkom-
mit: de har icke växt fram spontant ur vedernamn utan är resul-
tatet av en medveten namnsättning, ofta genom överordnades makt-
språk, överordnade som av bekvämlighetsskäl önskat korta namn.”2)
Men exemplen här ovan från såväl Kalmar regemente som Dalrege-
mentet visa, att soldaterna ingalunda buro endast korta namn och
att vedernamnen voro vanliga, just då namnen först började upp-
träda i rullorna. Slutsatsen måste ha dragits med ledning av de för
bäraren fördelaktiga korta namn som i slutet av 1800-talet kvar-
stodo som sista rest av en av de typer som förekommit sedan 1600-
talet. Betonandet av officerarnas starka inflytande talar även för att
1800-talsnamn legat till grund. Leijonhufvud lämnar frågan öppen,3).
medan Kjöllerström anser, att de först givits av kamratkretsen, se-
dan av befälet,t) en åsikt, som mitt material även talar för. Vid en
undersökning av detta kan först och främst fastslås, att någon gene-
rell regel inte följts. Namngivaren sätter naturligtvis sin prägel på
namnet, och ur de olika periodernas skiftande namntyper kan man
därför i viss mån utläsa, vem namngivaren varit. De folkliga namn,5)
: som voro förhärskande under 1600-talet och början av 1700-talet,
vittna om att de tillkommit inom en kamratkrets eller i hemmet.s)
De äro, som vi sett, av samma slag, som de fornnordiska och medel;
tida tillnamnen, och denna namngivning fortgår ännu.7”) Det är ett
allmänt behov att uppkalla den man nära känner efter dennes mest
framträdande egenskaper, ofta genom en jämförelse med djur.8) Lik-
1) IN Noreen, Våra familjenamn, s. 6, Något om våra familjenamn s. 6.
2) E. Noreen, Öknamn och familjenamn S:; 179.
8) Leijonhufvud, Södermanländska soldatnamn s. 318.
4) Kjöllerström, a. a., s. 61.
5) Se ovan s. 101 ff, 118, Österberg, a. ap, s. 115 ff, Leijonhufvud, a: a., s. 319.
$) ”Troels-Lund, a. a., s. 227.
7) Brieskorn, Svenska familjenamn ss. 102. Troels-Lund, a. a., s. 218 f. "Kjöl-
lerström, a. a., s. 62. |;
8) Troels-Lund, Ara IST20
121
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
