Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen. Vidare påträffas namnen först under krigstjänst, då soldaterna
voro samladet), och den militära tjänsten var troligen också senare
en förutsättning för att namnen skulle användas. Jag känner exem-
pelvis till en soldat Pehr Jönsson, född 1756, som bebodde soldattor-
pet Stobbahus i Västerstad socken i Skåne. Denne Jönsson kallade
sig en tid enligt husförhörslängden för Högstedt troligen efter födel-
sehemmet Höghult. Men han återgick senare till sonnamnet. Att en
bys befolkning inte gärna använde en soldats namn om hans söner
utan att dessa själva voro soldater framgår av soldaten Snyggs be-
rättelse: ”Far hette Johannes Holm, men de kallade honom bara
Johannes. Holm det var hans far. Han hade varit i Pommerska kri-
get, ...2) Men många soldatnamn och framför allt de sammansatta
upptogos säkert gärna som familjenamn även av icke-militärer. I
Brieskorns förteckning över sammansatta familjenamn i hans Bi-
drag till den svenska namnhistorien finnas flera uppenbart ärvda
soldatnamn med ursprung ur Kalmar län. En Ahlqvist född 1705
hade ärvt sitt namn av fadern, som var livknekt hos Karl XII och
bosatt på Ahlsjö gård i Kalmar län.3) På Bäckebo gård bodde släk-
ten Beeckström, vars namn antogs på 1700-talet av en mönster-
skrivare vid Kalmar regemente.+) En Bäckerström under 1700-talet
bildade sitt namn efter fadern. Denne var fältväbel vid Kalmar rege-
mente.5) Men endast en undersökning av kyrkböcker o. d. kan ge
en riktig föreställning om i vilken utsträckning soldatnamnen bru-
kats utanför militärtjänsten under olika tider. Brieskorn säger om
de medeltida tillnamnen, att ”förutsättningarna i allmänhet för fa-
miljenamns uppkomst saknades... Man hade väl hvarken intresse
eller behof af familjenamn. .. Och... i de flesta fall, där familje-
namn verkligen kunna påvisas, så är det just hos de stora, mera be-
tydande släkterna.”6) Detta gäller säkerligen också soldatnamnen.”)
De uppstodo av särskilda skäl tidigt, men familjenamn blevo de nog
i allmänhet inte förrän fjärde ståndet i övrigt antog sådana. Solda-
ter, som utmärkt sig på något sätt, voro de första, som fingo namn,
1) Pihlström, a.a., s. 27.
2) Snygg s. 6.
3) Brieskorn, Bidrag I, s. 25.
4) Brieskorn, Bidrag I, s. 57.
5) Brieskorn, Bidrag I, s. 58.
6) Brieskorn, Svenska familjenamn, s: 117.
7) Kjöllerström, a. a., s. 61. E. Noreen, Öknamn och familjenamn s. 180.
126
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
