Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I
niterorden från Linköpings stift, enär han vid en tvist med
denne nästan huggit ena armen af honom 7).
1523.. Nicolaus Andrec, prior (se ofvan).
1523, 31. Nicolaus Huwith, d:0, d:o.
AT klostrets tjänstepersonal finner man inga spår utom i Kalmar
nunneklosters räkenskapsbok 1478—86. Här nämnes ofta en viss
Olof, ”priorens dräng”, hvilken ofta användes för nunneklostrets
räkning. |
Obemärkt fortlefde Kalmar dominikanerkloster i 300 år. För
Kalmar ’ stad har det tvifvelsutan ägt stor betydelse, hvarjämte det
medelbart utsträckte sitt inflytande äfven åt landsbygden genom
priorernas rätt att utöfva uppsikt öfver nunneklostrets många gårdar
och landbor. Dess namn finnes bevaradt blott i några få aktstycken
från Medeltiden och Nyare tidens början, hvarjämte Kalmar Stads
Tänkebok och dominikanerordens protokoll lämna ett och annat
vittnesbörd om dess tillvaro.
Tiden gick, och den dag randades i vårt land, då katolicismen
fick vika för reformationen, de svenska klostren slopades, och deras
ägodelar indrogos till kronan. Den siste priorn i Kalmar domini-
kanerkloster torde ha varit den ofvannämnde Nicolaus Hwith. Han
var en bland dem, som öppet uppträdde mot den nya lära, som
Olavus Petri och hans meningsfränder förkunnade. Härigenom |
väckte han naturligtvis bifall hos sin höge förman, biskop Hans
Brask i Linköping, som lät tillsända honom ett särskildt bref, hvari
han betygade sitt välbehag och lofvade, att han ”på grund af hans
stora . förtjänster städse skulle vara hans kloster och bröderna där-
städes välbevågen”. (Se ofvan). Men biskop Brask’s ynnest kunde
i längden ej uppehålla den gamla stiftelsen. "Västerås riksdag 1527
gjorde för alltid slut på biskopens inflytande, och han föredrog att
kort därefter för alltid lämna sitt ”kätterska” fädernesland och gå i
frivillig landsflykt till Landa kloster i Polen. Emellertid stod Kal-
mar dominikanerkloster längre kvar än de andra inom Kalmarorten;
nunneklostret slopades redan 1504, Kronobäcks kloster började
1528 gå sin undergång till mötes. Det ser ut, som om konung
Gustaf redan detta år vidtagit åtgärder för att indraga dominikaner-
klostret till kronan, enär han, då oroligheter år 1529 utbrutit i Små-
’) Samtliga ordensbröder (från Petrus Dacus) äro omnämnda i K.
H. Karlssons Handlingar rörande Dominikanerprovinsen Dacia.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
