Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
kort strid vek Peder Mickelsson tillbaka med en förlust af ett par
sårade och skyndade, så fort sig göra lät, till Kalmar för att där
underrätta om den fara, som hotade”). I öfrigt spelar Brömsebro:
ingen särskild roll under kriget.
Några år efter knäredfreden drogo. förhållandena vid gränsen
en tid mer än vanligt uppmärksamheten på sig och gåfvo äfven
anledning till en ganska liflig skriftväxling mellan de båda nordiska
konungarne Gustaf IL Adolf och Kristian IV och deras förtroende-
män i trakten. Å båda sidor klagades öfver våldsgärningar, be-
gångna af gränssocknarnas inbyggare. Då den danske konungen i
början af 1617 särskildt besvärade sig öfver dylika öfverfall från
svensk sida, fick ståthållaren i Kalmar, Herman Wrangel, befallning
att anställa ransakning härom och döma de brottsliga; samtidigt
skulle han dock begära, att ett lika förfarande måtte af den danske
ståthållaren i Kristianopel, Falk Lycke, iakttagas på svenska under-
såtars klagomål öfver lidet våld af danskar"").
För att lättare bilägga de uppkomna gränstvisterna föreslog
Wrangel Falk Lycke ett personligt möte vid Grisebäck, hvartill
denne ock gaf sitt bifall. Vid detta möte, som ägde rum i slutet
af maj 1617, åtföljdes Wrangel af sin ämbetsbroder å slottet Sven
Månsson (Eketrä), och, ”på det H. K. Maj:t, min allernådigaste:
konung och herre, må hafva ära och beröm utaf att han (Lycke)
med sitt följe blifver väl trakterad”, befallde Wrangel, att till mötet.
skulle från slottet nedsändas 1 åm vin och 2 tunnor stralsundsöl
jämte en mängd uppgifna kryddor. Om förhandlingarna vid mötet
känner man ingenting. |
Närmaste anledningen till tvisterna var följande. En svensk
ryttare, som påstods hafva begått ett brott mot en dansk, ehuru på
svenskt område och flera år förut, hade råkat falla i händerna på
Falk Lycke, hvilken låtit döma och halshugga honom, hvarpå hans
hufvud satts på stegel och hans kropp begrafts under galgen. Den
afrättades svenska släktingar hade då, förbittrade öfver den efter deras
förmenande orättvisa domen, begifvit sig in i Blekinge, gräft upp
liket och fört det till sin sockenkyrka, där de högtidligen jordat.
detsamma. Underrättad härom fordrade konung Kristian, att liket
+) Larsen, Kalmarkrigen, s. 93.
+=) Hallenberg, Gustaf II Adolfs historia, IV, s. 671 ff, och Sylvander,
AME TArD PAS NSKROE Ht.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>