Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
53
Den utgjordes af borgmästaren i Dortrecht Jakob de Witt, medlem-
men af de kommitterades rådsförsamling Andries Bicker och råds-
pensionären i Zeeland Cornelius van Stavenisse. In annan afdelning
hade gått till Köpenhamn; dennas medlemmar voro borgmästaren i
Amsterdam Gerhard Schaap, medlemmen af statsrådet Albert Sonck
och hofrådet Joachim Andree. Nederländarnes afsikter voro i hög
grad egoistiska; de ville skaffa sig bättre villkor i afseende på.
öresundstullen utan att själfva genom aktivt deltagande i kriget.
alltför mycket befordra Sveriges öfvermakt i norden. HFör vinnande
af detta mål sökte de skaffa sig säte och stärnma vid fredskongressen
och erbjödo därför sin bemedling.
Den svenska regeringen hade visserligen helst önskat att utan
någon främmande makts mellankomst få uppgöra saken med Dan-
mårk men gaf dock, då en bemedling nu erbjöds, sitt bifall till
densamma. Någon tid därefter gaf äfven den danska regeringen
sitb bifall”). Således voro de första stegen tagna för åvägabringandet
ar fred. Bägge de krigförande makterna hade antagit Frankrikes
och Nederlands bemedling.
Sedan detta skett, fick Gustaf Horn, som förde befälet öfver de
svenska trupperna i Skåne, genast fullmakt att afsluta en preliminär
traktat om tiden och platsen för den blifvande fredskongressen.
Dessa underhandlingar togo sin början den 7 oktober 1644, och
efter någon tid kom man öfverens, att fredskongressen skulle sam-
manträda vid Brömsebro den 8 februari 1645; kommissarierna
skulle vara fyra å hvardera sidan, ingen fientlighet skulle utöfvas
på en omkrets af sex mil från mötesplatsen och båda parterna skulle
äga rätt att medföra 100 ryttare såsom betäckning. På grund af
den danske konungens misstroende mot den svenska regeringen
vållade formen för de danska underhandlarnes lejdebref stora svårig-
heter. Konung Kristian förklärade till en början, att han ej kunde
nöja sig med lejdebref, utfärdade af den svenska regeringen; han
fordrade de franska och nederländska regeringarnas borgen för sina
hufvudsakligen på PFridericia, Danmarks ydre politiske Historie, och
Hammarström, Om freden vid Brömsebro. Jfr. Ellen Fries, Svenska
kulturbilder, s. 66 ff.
>) Sedan de la Thuillerie den 30 juli 1644 utverkat den svenska
regeringens antagande af medlingen, återvände han till Köpenhamn,
dit han ankom den 22 augusti. Den 31 augusti antogo danskarne sam-
tidigt Frankrikes och Nederlands bemedling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
