Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ett folk af helt annan nationalitet, möjligen af lappskt eller finskt
ursprung. Inblandningen af kortskallar är dock helt obetydlig; af
43 undersökta kranier voro blott 3 brakycefala. Samma olikhet i
kranierna förekommer, så vidt undersökningar blifvit gjorda, äfven
under både bronsåldern och järnåldern. Man kan därför anse såsom
säkert, att samma folkras bebott vårt land under hela dess
förhistoriska tid, åtminstone från så lång tid tillbaka som undersökningar
kunnat anställas. "Efter stenåldern", säger också professor
Montelius, vår förnämsta auktoritet på fornforskningens område, "har
visserligen mången gång en inflyttning af ett mindre antal främlingar
ägt rum till vårt land. Men man har ingen anledning att under
alla dessa årtusenden tala om.en stor invandring, hvarigenom
hufvudmassan af Sveriges befolkning blifvit en helt annan, än den förut
var." Hvad särskildt Kalmar län beträffar, hafva förhållandena i
detta hänseende sannolikt gestaltat sig på samma sätt som i det
Öfriga Sverige; inga hufvudskallar från stenåldern hafva dock här
tillvaratagits.
Invandringen till den småländska östersjökusten ägde gäkeiiigen
rum söderifrån genom Blekinge[1], och invandrarne spredo sig sedan
vidare, särskildt till Öland och Gottland, trots svårigheten att med
den tidens farkoster komma öfver hafvet. Efter invandringen
fortgick en ständig förbindelse, med stamfränderna, hvilket tydligen
framgår af den nästan fullständiga likhet, som förefinnes mellan
stenålderns minnen, såväl fornsaker som grafvar, från vidt skilda
trakter. Ett annat vittnesbörd om denna förbindelse har man däri, att
alla vapen och redskap af flinta, som anträffats inom området, äro
förfärdigade af sådan flinta, som ej förekommer här i naturen.
Denna flinta har således införts hit. Kanske hafva dessa flintsaker
till och med införts mer eller mindre färdiga. Från andra håll har
man åtminstone bevis för en dylik import. Så t. ex. anträffades år
1830 vid Bjurselet i Byske socken (Västerbotten) öfver 70 oslipade
mejslar af skånsk flinta, hvilka otvifvelaktigt måste betraktas såsom
en handlandes varulager. — Huru många fornsaker af .flinta, som
tillvaratagits inom Kalmar län, är författaren obekant, men ensamt
i Kalmar museum finnas åtminstone några hundratal dylika,
stundom af betydande storlek — så t. ex. mäter en flintyxa från
Täf-velsrum i Torslunda s:n öfver 39 cm. i längd. — Enligt af stats-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
