Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
åldärssaker, funna inom länet, äro yxorna fig. 11, 13 och
hängkär-let fig. 16. "En hellenisk bronsgjutare från den klassiska tidens
bästa dagar", säger professor Montelius, "hade icke behöft blygas för
dylika arbeten". Märkligt är, att så vackra och regelbundna
ornament som de å figuren sida 16 förekommande kunnat åstadkommas
genom "punsning", d. v. s. medelst en smal mejsel, som långsamt
föres framåt, under det arbetaren slår på dess nacke med ett
lämpligt redskap. Hvilken öfning fordrades ej härför! Huruvida de
ifrågavarande föremålen verkligen äro tillverkade inom Kalmar län, är
naturligtvis omöjligt att nu afgöra; svenska torde de dock vara.
Af gjutformar från bronsåldern äro ytterst få tillvaratagna inom
länet, däribland dock ett fullständigt exemplar från Ormastorp i Hvena
s:n; ett annat defekt exemplar förskrifver sig från Mönsteråstrakten.
Dessa fornsakers fåtalighet torde emellertid hufvudsakligen bero på
gjutningssättet, som i de flesta fall nödvändiggjorde formens
förstöring, då föremålet var färdiggjutet. Endast om formen var af sten,
och det var den mera sällan ocli blott för gröfre saker, har den kunnat
hevaras till våra dagar. Finare föremål götos nog stundom medelst
vaxmodell, omkring hvilken man gjorde en form af fin lera.
Utsättes en dylik form varsamt för hetta, hårdnar leran, under det
vaxet smälter och rinner ut genom ett för detta ändamål anbragt
hål. Häller man därpå smält brons i hålet, fyller metallen
tomrummet efter vaxet, och så har man ett föremål af modellens form.
En brist, som ofta torde gjort sig kännbar, var emellertid, att
man ännu icke kände konsten att löda metaller. Var en lagning
.af ett bronsföremål nödvändig, hade man därför ingen annan utväg
än att sammannita bitarna eller gjuta brons omkring brottet.
Exempel på den förra metoden lämnar halsringen fig. 19, hvars ena skifva
är lagad medelst nitning. Den andra metoden har bland annat
användts på en i Kalmar museum förvarad spiralvriden halsring, som
under bronsåldern af brutits, men lagats; den är funnen vid Samsvik
i Gladhammars s:n.
Yälståndet inom länet torde denna tid hafva stigit ej
obetydligt. Förbättrade redskap och vapen gjorde det lättare att förvärfva
sitt uppehälle och att försvara, hvad man hade. Man kunde därför
mera än förut tillfredsställa skönhetssinnets kraf. Ej blott vapen
och verktyg ornerades på ett smakfullt sätt, utan man älskade ock
att pryda sig själf med glänsande smycken af brons eller stundom
af guld, såsom spännen, nålar samt ringar för armar och hals m.
m. dylikt. Särskildt synas halsringar af brons hafva varit om-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
