Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
22
Man har kallat ofvan skildrade tidsskede "förromerskt", emedan
romarnes kultur ännu icke utöfvade något nämnvärdt inflytande på
de nordiska förhållandena. Så mycket starkare blef emellertid denna
kulturs inflytande under de första århundradena efter Kristi födelse,
sedan romarne lagt det nuvarande Frankrike och delar af Tyskland
under sitt välde. Detta skede, kallas därför den romerska
järnåldern. Att en liflig om ock mer eller mindre medelbar
handelsförbindelse med romarriket denna tid ägt rum, bevisas nogsamt af
romerska saker af hvarjehanda slag, mynt, brons- och glaskärl, vapen,
prydnader m. m., som i stor mängd anträffats i vårt land, ej minst
inom Kalmar län. En viktig följd af denna förbindelse var ock,
att våra förfäder lärde sig skrifkonsten (runorna).
För första gången finna vi nu bland fynden präglade mynt. 1
främsta rummet märkas romerska silfvermynt, ungefär af en
25-örings storlek, s. k. denarer (fig. 28), hvilka till ett antal af
omkring 6,400 äro kända från samtliga de nordiska länderna. De utan
jämförelse flesta hafva visserligen hittats på Gottland (4,200), men
äfven inom Kalmar län äro ganska många dylika mynt
tillvaratagna, däribland ett fynd vid Hulterstads kyrkby af 79 st. Utom
Norden träffar man denarer i stor mängd i Oders och Weichsels
floddalar, hvaraf man kan sluta till att samfärdseln hufvudsakligen
följt dessa floder. Med få undantag tillhöra denarerna de båda
första århundradena e. Kr., isynnerhet Antoninernas tid. Sedermera
försämrades det romerska silfvermyntet så betydligt, att man utom
rikets gränser icke ville mottaga detsamma, utan hellre höll sig till
det gamla goda myntet. Den egentliga denarinförseln till Norden
anses emellertid hafva varit af ganska kort varaktighet. Först
inemot år 200 skall den hafva börjat, och ett par decennier senare
var den redan slut. — Äfven några romerska bronsmynt från denna
tid äro hittade inom länet.
Inhemskt prägladt mynt fanns ännu icke i Norden. 1 handeln
använde man därför vid behof guld eller silfver efter vikt.
Sannolikt var dock den mesta handeln byteshandel. Upplysande härför
är Tacitus’ skildring af förhållandena på hans tid (slutet af första
århundradet e. Kr.), äfven om hans framställning egentligen afser
sydgermanerna. Sedan han omnämnt germanernas ringaktning för
guld och silfver, tillägger lian: "Dock ha de germaner, som bo
oss närmast, på grund af handelsförbindelserna lärt sig skatta guld
och silfver, och de igenkänna och söka ut vissa af våra
myntsorter;-de längre in boende bruka det enklare ocli äldre sättet: byteshandel
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
