Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
land har raan några gånger funnit romerska arbeten med äsatt
fabriksstämpel, men sådana äro ej kända från vårt län.
Men ej blott nyttiga saker utan äfven konstföremål af romersk
tillverkning anträffas understundom, såsom staty etter och dylikt. Så
har man vid Ösby i Gräsgårds s:n funnit en nära 30 cm. hög
romersk bronsstatyett, föreställande Yenus (fig. 32), vid Segerstads
pastorsboställe vänstra benet till en likaledes romersk statyett och
vid Lilla Frö i Resmo s:n en tjurbild af massiv brons, vägande 4,-is.
kg.; i dess buk finnes ett större fyrkantigt hål, hvarför man gissat,
att den engång burits på en stång såsom fälttecken framför en
romersk trupp.
De romerska arbetena torde till största delen hafva kommit till
oss från de romerska provinserna vid mellersta och nedre Donau ocp
därvid till en början hafva följt samma vägar som denarerna,. d. v.
Oders och Weichsels floddalar. En annan viktig samfärdsled
förband visserligen Norden med de romerska områdena vid Rhen, men
denua väg var gifvetvis för Kalmar län af mindre betydelse. Under
200-talet ägde emellertid stora folkrörelser rum söder om Östersjön,,
hvilka tyckas för en tid hafva gjort slut pä samfärdseln längs Oder
och Weichsel. I stället kommer nu en ny sydlig kulturströmning
längs Elbe öfver de danska öarna och framtränger därifrån öfver
Skåne och Blekinge till våra trakter. Denna kulturströmning, som
sannolikt åtföljdes af en större eller mindre inflyttning (germansk),
torde hafva medfört kunskapen om runorna och för öfrigt mycket
annat nytt. I våra trakter voro dock dess verkningar helt naturligt
svagare än i mänga andra delar af vårt land, som lågo bättre till för
samfärdseln med Danmark.
Liksom under föregående skeden tillverkades äfven denna tid en
mängd arbeten här i landet, såsom svärd och spjut, hvarjehanda
verktyg, spännen och andra prydnader m. m., alla vittnande om högt
uppdrifven arbetsskicklighet och fin smak.
En i historiska läro- och läseböcker ofta återgifven bild visar
oss, hur en nordisk krigare såg ut för halftannat årtusende sedan.
Denna bild är ingen fantasiskapelse utan fullt historiskt trogen;
hvarje del af densamma är tecknad efter fynd i danska torfmossar.
Höfdingen, ty såsom en sådan få vi väl anse den krigare, bilden
återgifver, bär lång tröja med ärmar, som räcka ned till
handlederna, samt byxor, hvilka kring lifvet sammanhållas af en rem och
nedtill äro fastsydda vid korta strumpor. — Byxor synas förut hafva
varit okända i Norden. — Den yttre fotbeklädnaden utgöres af ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
