Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6
de små svänghjulen, "frissorna", i behåll, för så vidt de äro af sten,
bränd lera eller dylikt. I all sin enkelhet vittna sländorna om
betydande framsteg inom spånadsindustrien. Saxarna likna helt och
hållet våra ännu brukliga ullsaxar. Eland yxorna, som för öfrigt
äro mycket varierande till formen, märkas s. k. holkyxor (fig. 64),
påminnande om bronsålderns redskap af samma namn; de äro dock
af järn samt större. Fig. 65 visar en tunn, yxliknande knif af järn,
försedd med tånge för ett träskaft. Formen synes karakteristisk för
Öland; det afbildade exemplaret är funnet vid Brostorp i
Glömminge s:n.
Bland prydnaderna ser man ej längre de stora prålande
hals-ringarna af brons, som en tid voro så moderna. Förekomma nu
större ringar, äro de af guld (sid. 23). I allmänhet synes man
hafva undvikit genom sin storlek allt för mycket iögonenfallande
smycken och i stället fäst största vikten vid smakfulla former,
såsom nogsamt synes af de allmänt använda, jämförelsevis små
spännena, de s. k. fibidorna, hvilka buros af både män ocli kvinnor för
att därmed sammanhålla kläderna och såsom graffynden visa, ofta
flera på en gång. Ett par dylika från Öland, som är mycket rikt
på fibulor från denna tid, äro afbildade (fig. 30, 68). Prydliga
alster af de nordiska guldsmedernas konst äro ett slags "päronformiga"
liängpryänader af guld (fig. 31), af hvilka flera hittats på Öland;
det afbildade exemplaret är funnet vid Lerkaka i Eunstens s:n. A
dessa smycken möter oss för första gången filigransirater, ett
orne-ringssätt, som inkom hit från den romerska världen och här
utvecklades till en hög grad af fulländning Pärlor af glas uppträda
äfven för första gången i fynden.
Bälten och andra remmar pryddes med beslag af brons, bland
hvilka särskildt må nämnas de s. k. ändbeslaqen. Dylika beslag,
hvilkas öfre del alltid är klufven och försedd med en nit, så att de
kunna fästas vid ändan af en rem, brukades för att genom sin tyngd
hälla denna nedhängande. En på Öland vanlig form är afbildad
fig. 66; den är funnen i en graf vid Gräsgårds kyrkby. Bland
fynden från denna tid träffar man liksom från bronsåldern sm &
pin-cetter, ofta medelst en liten ring förenade med en örslef, hvilket ju
tyder på, att de användts för något toilettbruk. Ett sådant fynd
har bland annat anträffats i Mossberga borg i Högsrums sm; det
tillhör nu statens historiska museum.
I grafvar från denna tid träffar man ej sällan och vanligen
parvis dryckeshorn, af hvilka dock i regeln endast beslagen äro i be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
