Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
31
dana med visshet kända. Yäl finnas här flerstädes så i norra som
södra delen af länet stora graffält, som af det yttre att döma med
all sannolikhet tillhöra denna tid, men endast ett fåtal grafvar
äro-undersökta, oeh dessa hafva visat sig icke innehålla annat än kol
och brända ben och sålunda ej lämnat någon ledning vid
bestämmandet af tiden för deras tillkomst.
Om de yeligiösa förhållandena må tills vidare endast nämnas,
att en ny religion (Odenskulten) anses hafva inkommit till Norden,
med den kulturströmning, som under 200-talet vann insteg härstädes.
Till sist må omnämnas ett egendomligt fynd från denna tid..
-Ar 1904 hittades i en hällkista vid Vagnborga i Köpings socken ett
mansskelett, en spjutspets, en sköldbuckla och en knif af järn samt
en bit af hartstätningen till ett träkärl — således skelettet af en
krigare, som begrafts med sina vapen och dessutom i ett träkärl fått
med sig något slags dryck eller födoämne. Det egendomliga med
detta fynd var emellertid, att skallen hade ett s. k. trepanationshålr
ett genom kirurgisk operation åstadkommet rundt hål. Likartade
fynd äro kända från andra trakter af vårt land, särskildt från
Östergötland, där man år 1900 vid Alvastra fann tre stycken trepanerade
skallar från nu ifrågavarande tid — de första i sitt slag i vårt land
iakttagna. Från Danmark och andra både europeiska och
utomeuropeiska länder äro mänga sådana fynd kända, tillhörande icke blott
den äldre järnåldern utan äfven bronsåldern och i synnerhet den.
yngre stenåldern.
Hos åtskilliga folk har trepanering bibehållit sig såsom ett
vanligt bruk intill senaste tid. Om montenegrinerna t. ex. berättas det,
att de låta trepanera sig för de mest obetydliga åkommor;
operationen kan stundom utföras sju till åtta gånger på samma person.
Af de i Norden funna trepanerade skallarna framgår, att
operationen någon gång företagits för att böta en skada å hufvudskålen,
ett hugg eller dylikt. Så är särskildt förhållandet med en af de i
Danmark funna skallarna, men operationen har ej hjälpt patienten;
hålets kanter visa, att denne måste hafva dött under operationen
eller kort därefter. Fyndet, säger en författare, är således en
illustration till den gamla satsen: "operationen lyckades, men patienten
dog". De i Östergötland funna skallarna synas däremot ej hafva
trepanerats af någon dylik anledning; patienterna hafva därjämte
öfverlefvat operationen så länge, att benytan i hålkanterna hunnit
fullkomligt läkas. Hur det i detta hänseende förhåller sig med
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
