Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
36
den stora germanska stormlöpningen mot romarriket hafva i
väsentlig mån försvagats, allt under det de i stället genom guldimporten
kommit i besittning af stora rikedomar. Härigenom lockas deras
grannar i norr, de ännu jämförelsevis fattiga svearna, till anfall och
göra sig slutligen efter långvariga strider till herrar öfver götarna.
Om dessa strider få vi en del upplysningar i det angelsaksiska
kvädet om Beovulf, själf till slut konung öfver götarna, andra lämnas
af den isländska Ynglingasagan m. fl. dylika. Af allt att döma
skall Öland hafva dukat under omkring år 500 och kort därefter de
öfriga delarna af götarnas land. Från den tiden är bela Sverige
sammanslutet under en konung — den i Uppsala regerande
sveakonungen. Att detta skulle utöfva stort inflytande på förhållandena
inom Kalmar län är gifvet, då Öland denna tid intog en så
framskjuten plats bland götarnas områden. Guldimporten upphör och
därmed också utvecklingen af de gamla fornsakstyperna, men i stället
komma fornsaker af typer, som utvecklat sig i norra Sverige.
Detaljerna känner man dock ännu icke närmare. Möjligen komma de
undersökningar af Ölands arkeologiska förhållanden, som under de
senaste åren företagits, att sprida ljus i saken.
Från denna tid förskrifver sig kanske de många s. k.
fornlor-gar, som finnas inom länet. Öland ensamt har 14 stycken. A
fastlandet torde dock finnas ett långt större antal, ehuru ingen
fullständig förteckning blifvit uppgjord öfver dem; ensamt i Södra Tjust
har författaren räknat ett tiotal. Vanligen äro dessa borgar belägna
på någon svårtillgänglig bergshöjd, som stupar brant på en eller
annan sida, hälst mot en sjö. Öfver allt, där klippan har en
sänkning eller eljest står i lättare förbindelse med den omgifvande
trakten, har man för att afstänga tillträdet uppfört väldiga stenmurar
— ofta två, stundom till och med tre innanför hvarandra. Dessa
murar bestå merendels af kullerstenar, de flesta af en mansbördas
storlek, här och hvar blandade med större block. Förekommer
murbruk, är det af yngre datum och antyder, att borgen gjort tjänst
äfven under senare tider. Vanligen är muren nu mycket nedrasad och
har utseendet af en lägre stenås, men äfven om den från början ej
varit annorlunda, torde den likafullt lämnat ett godt skydd mot
stormning: lätt kunde foten slinta på de kullriga stenarna eller
fastna emellan dem. Som muren stundom är ganska låg, har dess
försvarskraft vid behof ökats genom fällda träd eller bråtar, som
upplagts ofvanpå densamma. I allmänhet har man nedlagt ett
oerhördt arbete på dessa borgar, och många af dem se ut, som vore
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
