Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Kalmar läns forntid af Fabian Bæhrendtz
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
55
och sedan följande år låtit liümta densamma — ett förhållande, som
tyder på att Kalmar då måste hafva varit en trygg plats, åt
hvilken så viktiga saker kunde anförtros. Omkring hundra år längre
fram i tiden — 1123 — hemsöktes Kalmartrakten enligt samme
författare af svåra härjningar. Dåvarande norske konungen Sigurd
Jorsalafare företog nämnda år ett "korståg" till Småland. "Med tre
hundra skepp styrde han öster ut till köpbyn Kalmarna, härjade
där och i Smålanden, lade vistgäld på Småland, femton hundra nöt,
och smålänningarna kristnades. Sedan vände Sigurd åter med hären
ocli kom till sitt rike med många stora dyrbarheter och skatter,
som han förvärfvat i denna färd, den s. k. Kalmarna ledung".
Sigurds företag torde af allt att döma endast varit ett vanligt
plundringståg. Det synes egendomligt, att ett "korståg" skulle behöft
företagas mot Kalmartrakten så sent som på 1100-talet, då man
genom runstenar på Öland vet, att kristendomen där vunnit
vidsträckt spridning redan på 1000-talet (sid. 49). — Snorres
framställning af händelserna i Kalmartrakten tillhör första hälften af
1200-talet.
Från Kalmar själft hörs ingenting förrän vid midten af
1200-talet. Från denna tid — året kan ej närmare bestämmas — finnes
i behåll en från Kalmar utgången skrifvelse, utfärdad af stadens
fogde, lagmannen i Östergötland Magnus Bengtsson, i förening med
stadens äldste och förnämste män. I denna skrifvelse, som är ställd
till fogden, rådet och borgerskapet i. Lybeck, afhandlas en arfstvist,
ocli brefskrifvarna hoppas, att vederbörande i Lybeck ej för den
sakens skull måtte afhålla någon från att handla på deras stad.
Kalmar står således vid denna tid i handelsförbindelse med Lybeck.
Ännu saknade dock Kalmar stadsrätt. Om en viss Torer Olifer,
■en tysk köpman, som en tid bott i Kalmar, heter det nämligen i
Magnus Bengtssons förenämnda skrifvelse, att han flyttat till Lybeck
för att få lefva under stadsrätt. Hans svåger Herman Buccha, att
döma efter namnet, äfven han tysk, stannade däremot kvar och dog
i Kalmar såsom borgare därstädes. Brefvet upplyser oss således
äfven därom, att den längre fram så ödesdigra invandringen af tyskar
till våra handelsstäder redan var i full gång.
Först under senare delen af 1200-talet, sannolikt under Magnus
Ladulås, får Kalmar liksom flera andra svenska städer
stadsprivilegier, ehuru brefvet därom gått förloradt. •’Att staden det oaktadt
vid midten af 1200-talet haft ej ringa betydelse, finner man bland
annat däraf, att den redan då hade eget sigill. Ett sådant är vid-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
