Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
allehanda olägenheter. Yid regnväder voro de blottställda för
takdropp, och under vintern yrde snö in. Lergrus och sten
föll i mängd ned under arbetet och hopade sig på gångar och
i bänkar, så att kyrkan svårligen kunde hållas ren, äfven om
gruset tid efter annan bortfördes. Dammet måste under alla
förhållanden hafva vållat obehag. Trots allt detta användes
dock kyrkan fortfarande för gudstjänsten. — Den gamla
kyrkans urverk, som på sista tiden haft sin plats i en stapel å
torget, flyttades 1695 från stapeln till kyrkan, där det
uppsattes, ehuru ej på samma ställe som nu. Flyttningen
verkställdes af urmakaren Wilhelm Kock, som sedan fick urets
skötsel om hand.
Under 1696 fortgick arbetet å kyrkobyggnaden med
ungefär samma kraft som under 1695. Till detsamma användes
14,231 dir, hvaraf 1,980 dir till löner. Man fullbordade, hvad
som kunde vara kvar af kapital och listverk inuti kyrkan samt
af »pedistal-listen» i det yttre, uppförde nästan fullständigt
östra, södra och västra gaflarna med deras joniska ornering
samt påbörjade den norra gafveln. Halfkupolerna i öster och
väster fingo tills vidare endast träbeklädnad. Sydvästra och
sydöstra tornen fullbordades såväl till stenhuggararbetet som
till trävirket i lanterninerna. Den 1 oktober sattes enligt
klockaren JBeckstadii uppgift »den förgyllda knappen» på det
sydvästra tornet och den 2 oktober på det sydöstra*). Med
de båda tornens plåtbeklädnad fick dock ännu anstå några år.
Däremot begynte man nu täcka stora kyrktaket med
järnplåt, ehuru ett stort parti ännu stod bart vid årets slut. I
det inre medhanns Vå af takhvalfvet, från altaret till
predikstolen, som då hade sin plats i sydöstra korshörnet. — De
kyrkobesökande klagade fortfarande öfver olägenheter på grund
af arbetet på kyrkan. Takdropp var som förut mycket
vanligt om sommaren och hösten samt yrsnö om vintern. I bland
hade man svårt att komma in i bänkarna för den myckenhet
sten och grus, som fallit ned från ställningarna. Än hade
bänkarna kullfallit, än skranket i koret.
*) Här torde afses någon tillfällig ornering och ej de nuvarande
urnorna med sina förgyllda flammor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
