Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
Den äldsta nu kända kultur i Norden är representerad i
den berömda boplatsen i Magle mosse på Själland På
denna boplats förekomma redskap af såväl ben som flinta.
Benredskapen, bland hvilka framförallt märkas tandade eller
hullingförsedda spetsar, förebilder för de yngre harpunerna,
kunna betraktas såsom de neolitiska motsvarigheterna till de
paleolitiska benredskapen. Stjerna har af nämnda anledning
gifvit den stora kultur, hvars äldsta utveckling återfinnes i
Magle mosse, benämningen den epipaleolitiska.
De förnämsta flintredskapen i Magle mosse äro skifyxan
och den rundt om slagna yxan, typer,, hvilka senare blifva
speciellt utmärkande för kjökkenmöddingarnas kultur eller,
såsom den äfven benämnes, Erteböllekulturen (Stjerna sid. 13).
Denna och den epipaleolitiska synas alltså ursprungligen stått
i ett visst beroende af hvarandra. Stjerna framhåller (sid. 37)
att Erteböllecivilisationen icke varit utan förbindelse med den
epipaleolitiska, utan att den tvärt om bör betraktas som en
utveckling eller rättare en transformation af den senare.
Under utvecklingens gång blifver emellertid
motsättningen mellan de två civilisationerna alltmer framträdande.
Flere forskare hafva häri velat se motsättningen mellan tvänne
folkraser. Stjerna själf skrifver härom sid. 46: »Men intet
berättigar oss åtminstone ännu att i bärarna af dessa båda olika
civilisationsformer se representanter för tvänne skilda raser.»
Den epipaleolitiska civilisationen, hvilken i sitt äldsta
utvecklingsstadium är känd endast från ett fåtal platser i
Danmark och Nordvästtyskland, erhåller så småningom en mycket
vidsträckt utbredning såväl i Skandinavien som på andra
sidan Östersjön. I Kalmar län är den representerad af 8
benredskap, nämligen: 3 harpuner, 3 tandade spetsar, 1 flåknif
eller dolk samt 1 ljuster — hit är möjligen äfven att räkna
en benmetkrok (fig. 1—4, förteckn. 1—9). Samtliga
benredskapen utom metkroken äro funna på Öland, flertalet i
mossar; antagligen hafva de delvis tillhört flotteboplatser i de
dåvarande sjöarna. Denna förkärlek för sött vatten går igen
inom hela den epipaleolitiska civilisationen alltifrån Magle
Sarauw, En stenaldersboplads i Maglemose ved Mullerup (i Aarböger 1903}.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
