Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
18
äro mera föränderliga och osäkra. Beträffande yxornas
storlek och genomskärning kan endast framhållas, att de äldre
äro genomgående små till medelstora och vanligen med
cirkelrund genomskärning, medan hos de yngre yxorna såväl
storlek som genomskärning mycket variera.
De ovaleggade yxorna hafva största bredden vid midten,.
medan de mot egg och nacke
afsmalna. Härigenom blifva
dessa yxor ofta något spolformiga
(fig. 12).
De äldre trindyxorna
bibehålla den cirkelrunda
genomskärningen äfven ganska långt ned
mot eggpartiet, då däremot de
yngre yxorna, hvilka hafva
cirkelrund genomskärning, i
regel ej bibehålla denna längre
än till midten, medan den nedåt
blir alltmer oval. Härigenom
blifva eggpartien hos de
yngre-yxorna, sedda från sidan, mera.
långsträckt kilformiga än hos
de-äldre (jfr fig. 14 och 17).
Hos den rundt om slagna
flintyxan öfvergår den ovala
eggen utan afbrott och nästan
omärkligt i de skarpa
sidokanterna; liknande är förhållandet
hos Lihultyxan och många
Limhamnsyxor. Trindyxorna
däremot sakna dylika sidokanter, men hos de ovaleggade
trindyxorna återfinnes såsom ett gammalt arf en tendens hos
eggen att vilja löpa en bit upp på sidorna. De
megaliteggade-trindyxorna åter hafva eggen skarpt afgränsad mot sidorna
(jfr fig. 14 med 16, 17).
Skulle exempelvis en trindyxa hafva den ovala
eggformen dåligt utbildad, men det kan iakttagas, att eggen liksom
vill löpa upp på sidorna, så finnes likväl skäl. förmoda, att
K
Fig. I q. Trindyxa med hålegg.
Långlöt by, Öl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
