- Project Runeberg -  Meddelanden från Kalmar läns Fornminnesförening / VII. Kalmar läns stenålder (1913) /
22

(1898-1962) Author: Fabian Baehrendtz
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

22

alla de i detta arbete typologiskt ordnade trindyxorna, men
jag har sökt visa, att enligt denna metod flertalet trindyxor
kunna rätt bedömas. I det föregående har häfdats, att hos
en hel del simplare trindyxor, hvilka synas vara t]ypologiskt
mycket närstående och därigenom tala mot en typologisk
uppdelning, denna enhetlighet endast är skenbar, och att i
själfva verket den typologiska principen hos dessa yxor är
fullkomligt densamma som hos de typiskt utbildade. En yxa
skall alltså bedömas icke endast efter sitt eget utseende, utan
efter förebildens.

Förändringarna hos en yxtyp äro af två slag. De äro
dels beroende på tillfälliga orsaker och äro oafsiktliga, d. v. s.
äga ej rum i öfverensstämmelse med tillverkarens vilja. Dylika
förändringar utvecklas ej vidare, utan när den tillfälliga
orsaken försvinner sker en återgång till utgångstypen.
Förändringarna äro dels beroende på konstanta orsaker och äro
af-siktliga, d. v. s. äga rum i öfverensstämmelse med
tillverkarens vilja. Förhållandet kan äfven uttryckas så: vid
förändringar af förra slaget ändrar icke den tänkta förebilden form,
förändringar af senare slaget bero på, att den tänkta
förebilden ändrar form. Det senare slaget af förändring utgör
den typologiska utvecklingen.

Af denna teoretiska utläggning framgår i korthet följande:
Trindyxorna bestämmas typologiskt genom sin eggform, men
för att i hvarje fall med en viss grad af säkerhet kunna
bestämma den ursprungligen åsyftade eggformen fordras ofta
.att taga hänsyn till yxornas karaktärer i öfrigt.

Till sist några ord om trindyxornas terminologi. Hos
den första gruppens trindyxor har eggen sin minsta bredd
hos den tredje uppnår den sin största; eggen hos den andra
gruppens yxor har alltså ännu icke erhållit sin slutliga bredd.
I jämförelse med den tredje gruppens trindyxor hafva därför
yxorna i den andra gruppen benämnts smaleggade. I
anslutning härtill skulle tredje gruppens yxor kunna benämnas
bredeggade, men då tyvärr en liknande benämning redan
blifvit använd på en annan yxtyp, är den i detta fall mindre
lämplig. Man har föreslagit namnet hörneggade för yxorna
i fråga. Benämningen har den fördelen, att genom den fram-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:14:34 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kalmarforn/7/0024.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free