Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rosa vågade en försiktig blick över plätthögen
framför sig ut genom fönstret. Nej, träden voro
lika kala! Ingenting hade ännu förändrats där
ute. Det pep och visslade alltjämt i stuprören av
blåsten.
Flora skakade smulorna från sin kjol och gled
fram till den smala köksspegeln, där hon ställde
sig och började kamma till håret. Hon ville alltid
ta sig bra ut, Flora — till och med när hon satt
och åt plättar med fingrarna framför ett
köksbord. De brukade skämta med henne över
hennes behagsjuka.
Alrik sprang fram till henne och tog henne
glatt om armarna.
— Kom, så gå vi ut, sade han. Du måtte väl
vara fin tillräckligt för landet!
Där de stodo bredvid varandra, voro de så
lika varandra som ett par rosenkindade äpplen,
vuxna på samma gren.
Den friska skönhet de utstrålade bländade
alltid och — om det behövdes — blidkade
regeringsrådet von Stockenstam. Han kastade också
en förnöjd blick på mamma. Yngve gnällde med
munnen full av sylt:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
