Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och han fortsatte uppför trappan och in i
faderns sängkammare. Alla hade följt efter
honom. När de kommo in, låg den gamle redan på
sängen och såg på Justus med samma strålande
leende.
— Om inte min son Justus hade varit, hade
jag frusit ihjäl i skogen, sade han alltjämt
leende, som om han förkunnat en glad nyhet.
— Vi började bli ängsliga, sade fru Aurora.
Vi tänkte just gå ut och söka efter dig, Otte...
Så hejdade hon sig. Där stod Justus, som
hade räddat sin far från döden. Och hennes
gamla hjärta, som de sista dagarna klappat så
oroligt som om det ändå vetat att hon förbröt
sig, slog nu i stormtakt. Hon tog ett par steg
emot Justus. Men hon hann inte fram. Justus
hade redan slutit henne i sina armar.
Den aftonen lyste ljusen i julgranen på en
lycklig krets. Farfar Otte satt där mittibland
sina kära med foten ombunden.
— Jag kunde allt ändå välja ut den bästa
julgranen, sade Otte och han log under sin vita
mustasch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
