Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Februari 5.
81—33,
som enligt inhämtad uppgift ägt att å här ifråga v. järnväg färdas avgiftsfritt,
icke mot bestämmelserna i 2 § resereghtet varit berättigad till någon ersättning
av statsmedel för nämnda resor, yrkade revisionen att ovansagda 714 kr. måtte
återbetalas till statsverket av landshövdingen Nils Edén och t. f. landskamreraren
Johan Wallinder, vilka underskrivit anordningen i fråga, samt t. f. länsbokhållaren
Josef Nilsson, vilken tillstyrkt utbetalningen. Uti avgivna förklaringar bestreds
anmärkningen, varvid gjordes gällande, att samtliga resor påkallat stor
skyndsamhet, varför automobil måst användas. Riksräk.Vu. 16/2 25: Enär den
omständigheten, att klgdn vid ifrågav. resor använt automobil och därigenom
kunnat medhinna flere tjänsteresor än om bil icke använts, icke mot reseregl:tets
bestämmelser i 6 § 1 mom. kunde berättiga honom till högre resekostnadsersättning
än den, som resereglitet medgåve för färd enligt det billigaste fortskaffningssättet,
fann Riksräk.V. skäligt att, med godkännande av anmärkningen, förplikta Edén,
Wallinder och Nilsson att, gemensamt eller vilken av dem gälda gitte, till
statsverket inbetala det anmärkta beloppet, envar av dem dock öppet lämnat att av
vederbörande söka sitt åter efter befogenhet. KammarR.: Som klgdn icke
ådagalagt några omständigheter, på grund av vilka han jämlikt 6 § 1 mom. resereglitet
13/i2 07 vid ifrågav. resor ägt uppbära ersättning för annat fortskaffningssätt
än järnväg, alltså och då ostridigt vore, att klgdn ägt att å ifrågav. järnväg färdas
avgiftsfritt, fann KammarR. icke skäl att göra ändring i det slut, vartill Riksräk.V.
genom överklagade utslaget kommit.
31. Besvär av reg:tsintendenten, kaptenen E. Wästfelt i fråga om
penningtillskott åt värnpliktige. Efter granskning av Västerbottens reg:tes räkenskaper
för okt. och nov. 1923 anmärkte Arméförvaltn:s revision, att till vissa värnpliktiga
under år 1923 utbetalts penningtillskott med tillhopa 101 kr. Dessa värnpliktiga
hade tjänstgjort i egenskap av bataljons- och kompanikommissarier och fr. o. m,
11/ 9 23 varit förordnade, en såsom värnpliktig korpral och de övriga såsom
värnpliktiga vice korpraler. Enär sagda värnpliktiga vid fullgörandet av ifrågav,
tjänstgöring icke kunde anses hava fullgjort sådan tjänstgöring såsom underbefäl,
som avsåges i § 6 av k. f. 81/la 21 ang. avlöning för rullf öringsbefäl och värnpliktiga
vid armén under fredstid m. m., hade penningtillskott därunder icke bort till dem
utbetalas, och yrkade revisionen, att 101 kr. måtte återbetalas. Arméförvaltn:s
civila dep:t, res. 16/9 25, gillade anmärkningen och förpliktade klgdn att till
Västerbottens reg:tes kassa inbetala 101 kr., dock med öppen lämnad rätt för klgdn att
hos vederbörande söka sitt åter efter befogenhet. I besvären yrkade klgdn befrielse
från den honom ålagda betalningsskyldigheten, så vitt anginge tiden u/9—6/10 23.
KammarR. fann icke skäl att göra ändring i Arméförvaltn:s resolution, i vad den
överklagats.
32. Besvär av reg:tsintendenten N. G. Carlborg i fråga om penningtillskott
åt värnpliktiga. Efter granskning av Svea livgardes räkenskaper för aug.—okt.
månader 1920 anmärkte Arméförvaltn:s revision, att penningtillskott utbetalts
till vissa värnpliktiga med tillhopa 297 kr. 50 öre. Enär en av dessa under den i
anmärkningen avsedda tid vid reg:tet fullgjort facktjänstgöring och därvid icke
kunde anses hava fullgjort sådan tjänstgöring såsom underbefäl, som ^vsåges i § 6
av k. f. 31/12 21 ang. avlöning för rullf öringsbefäl och värnpliktiga vid armén under
fredstid m. m., hade han icke varit berättigad till omförmälda penningtillskott.
Då, vidkommande övriga värnpliktiga, av i målet avgiven förklaring framginge,
att de icke under här ifrågav. tid varit förordnade i befälsgrad, hade de på grund
av bestämmelserna i ovannämnda § 6, jämförda med innehållet i k. br. 25/8 16
ang. värnpliktiga tillkommande penningtillskott vid tjänstgöring såsom
underbefäl, icke varit berättigade till mer omnämnda penningtillskott. Revisionen
yrkade, att tillhopa 297 kr. 50 öre måtte återbetalas. Arméförvaltn:s civila dep:t,
res. 29/ 7 25, gillade anmärkningen och förpliktade klgdn att till Svea livgardes kassa
inbetala 297 kr. 50 öre, dock med öppen lämnad rätt för klgdn att hos vederbörande
söka sitt åter efter befogenhet. KammarR.: ej ändring.
33. Besvär av reg:tsintendenten, kaptenen K. H. Arntz i fråga om
dyrtidstillägg. Efter granskning av Göta livgardes räkenskaper för juni månad 1923
anmärkte Arméförvaltn:s revision, att till fanjunkaren i regrtet, sergeanten C. A.
Svensson utbetalts dyrtidstillägg med 6 kr. 27 öre å det arvode, 29 kr., han för maj
månad 1923 uppburit såsom tillsyningsman vid skjutbanorna vid Järvafältet.
Enär ifrågav. arvode icke blivit av Konung och riksdag till siffran bestämt eller
7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
