Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
15
havare, som under fyra femtedelar av tjänstgöringstiden bestritt
sin egen eller på grund av förordnande annan tjänst, är
berättigad till uppflyttning i högre lönegrad, skulle Pat.- och Reg.V:s
tolkning av avlöningsbestämmelserna medföra, att en
befattningshavare, som under sex månader haft en obetydlig avkortning i den
dagliga tjänstgöringstiden, icke skulle kunna uppflyttas i högre
löneklass efter tre år, under det att en befattningshavare, som
haft tjänstledighet under sex månader, utan hinder därav skulle
kunna uppflyttas efter nämnda tid. Denna tolkning skulle alltså
leda till den orimligheten, att en befattningshavare skulle komma
i en gynnsammare ställning, om han varit tjänstledig än om han
tjänstgjort sex timmar om dagen, och syntes därför icke böra
till-lämpas, då det gällde avkortad tjänstgöring under så begränsad
tid, att vederbörande med full tjänstgöringstid bestritt sin tjänst
under fyra femtedelar av den för uppflyttning i högre löneklass
föreskrivna tiden.
Allmänna civilförvaltningens lönenämnd har i utlåtande d. 20
juni 1929, bland annat, anfört följande:
Enligt lönenämndens uppfattning kunde föreskrifterna i 9 och
10 §§ av kungörelsen d. 26 juni 1925 (n:r 356) icke åberopas
såsom grund för det av Flogeland gjorda yrkandet. Såsom allmänt
villkor för uppflyttning i löneklass enligt dessa författningsrum
gällde givetvis, att befattningshavarens föregående dagliga
tjänstgöring varit av den omfattning, som i allmänhet krävdes av
ordinarie och e. o. befattningshavare vid de nyreglerade verken.
Beträffande Flogeland vore förhållandet, att han under en del av
den tid, han velat tillgodoräkna för uppflyttning i högre löneklass,
haft kortare daglig tjänstgöringstid än den såsom normalt
föreskrivna och därvid uppburit reducerad lön. Flogeland torde
därför författningsenligt icke kunna medgivas rätt till
löneklassupp-flyttning d. 1 jan. 1928.
Därest bestämmelserna i 9 och 10 §§ skulle ansetts medgiva den
tolkning, Flogeland velat hävda, skulle för övrigt något behov icke
förelegat att i avlöningsbestämmelserna för e. o. tjänstemän
intaga ett stadgande av det innehåll, som återfinnes i 11 § 2 mom.
av berörda kungörelse d. 26 juni 1925. Nämnda stadgande hade
just tillkommit i syfte att för en viss grupp e. o. befattningshavare
möjliggöra tillgodoräknande av föregående tjänstetid för
löneklass-uppflyttning även för det fall, att tjänstgöringen under denna tid
icke varit av normal omfattning. I sin d. 25 nov. 1921 till K. M:t
ingivna skrivelse med förslag till avlöningsbestämmelser för
ickeordinarie befattningshavare inom allmänna civilförvaltningen
anförde nämligen lönenämnden såsom motivering för ifrågavarande
bestämmelse följande:
»Beträffande rätt för amanuens eller förste amanuens med
tjänstgöringstid, understigande den, som gäller för jämförlig
ordinarie tjänsteman, att vid övergång till sådan e. o. befattning inom
samma eller högre lönegrad, å vilken full tjänstgöring utkräves,
tillgodoräkna sig föregående tjänstgöring för erhållande av löne-
2 f—292509. Kammarrättens årsbok 1929.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
