Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
19
90 öre, dock med dem öppen lämnad rätt att hos vederbörande söka
sitt åter efter befogenhet.
Meister och Åkerlund anförde besvär hos KammarR., därvid de
yrkade befrielse från dem i målet ålagd betalningsskyldighet.
Härvid anförde klagandena följande: Bestämmelserna i det av
Riks-räk.V. åberopade 5 kap. av kungörelsen d. 31 dec. 1921 med vissa
tilläggsbestämmelser till de militära avlöningsreglementena vore,
vilket endast måste anses rätt och billigt, från början till slut
avfattade i den andan, att beställningshavare, som skadats genom
olycksfall i tjänsten, skulle om möjligt med alla till buds stående
medel bringas åter till full hälsa på kronans bekostnad. Enligt
3 och 4 §§ i samma kap. skulle kronan därvid, om så krävdes,
bekosta behandling av och transport till och från specialist. I
för handen varande fall hade sådan specialist funnits att tillgå
i Stockholm. Behandling i Stockholm hade därför av den
militäre läkaren ordinerats att ske på kronans bekostnad. Om nu till
jämförelse kaptenen Silfwerstolpe såsom frisk under mot de
påtalade resorna svarande antalet dagar i tjänsteärende beordrats till
Stockholm, skulle han i traktamentsersättning hava åtnjutit kronor
180: —, vilken traktamentsersättning givetvis vore avsedd för
bestridande av de merkostnader för mat och logi, som
oundgängligen vore förenade med vistelse utom ordinarie bostadsort. Det
torde ej kunna anses rimligt, att kronan, då den genom
militärläkare för kaptenen Silfwerstolpe ordinerade resa till Stockholm
såsom ett led i försöken att avhjälpa den skada, kaptenen ådragit
sig under tjänsteutövning, ställde kaptenen ekonomiskt sämre
lottad än under motsvarande resa i en eller annan
tjänsteangelägenhet. Det torde böra påpekas, att begärd ersättning för mat och
logi endast avsåge antingen resdagar eller nödtvungna
uppehållsdagar i Stockholm i och för konsultationer.
Arméförvaltn:s civila dep:t och sjukvårdsstyr. avgåvo
gemensamt utlåtande i målet och anförde däri följande: I sitt d. 10
febr. 1921 avgivna betänkande, sid. 124—126, hade 1918 års
militära avlöningssakkunniga, under framhållande av att
officerare och underofficerare med vederlikar, vilka insjuknat under
tjänstgöring, ägde att jämlikt kungörelsen d. 2 juni 1911 (S. F. S.
n:r 39) erhålla fri sjukvård och fria läkemedel vid militär
sjukvårdsinrättning, men att dessa beställningshavare däremot
jämlikt kungörelsen d. 20 dec. 1921 (S. F. S. n:r 380) skulle för
varje sjukhusdag erlägga avgift för sjukportion, anfört, bl. a.,
att »de sakkunniga givetvis icke hyst någon tvekan därom, att
förmånen av fri läkarvård jämte läkemedel m. m. bör tillkomma
personalen vid skada till följd av olycksfall i tjänsten. Härvid
har uttryckligt stadgande ansetts böra införas därom, att vid
vård å sjukhus jämväl utgår underhåll på statsverkets
bekostnad. De närmare bestämmelserna angående förevarande
förmåners åtnjutande hava ansetts böra utfärdas av K. M:t». I
anslutning härtill innehölle 25 § i officersavlöningsreglementet
föreskrift om, att beställningshavare erhölle vid skada till följd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
