Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
11, 12.
Januari 16 och 20.
km., som Unger jämte landssekreteraren och vägkonsulenten i länet företagit
från Karlstad 3/11 29 till uti avgiven reseräkning omförmälda orter och tillbaka
till utgångspunkten 8/11 29. För resan hade använts en Unger tillhörig
automobil. Enligt 8 § 2 mom. allmänna reseregi. 27/6 29 (n:r 210) skulle i förevarande
fall ersättning utgå efter för taxeautomobil gällande taxa. Då emellertid ifrågav.
färd vore att hänföra till rundresa, som i den för länet gällande automobiltaxan
omförmäldes, hade ersättningen bort utgå efter allenast 6 kr. 75 öre för mil jämte
författningsenliga km.-penningar eller således tillhopa efter 7 kr. 75 öre för mil
med 759 kr. 50 öre, och anmärktes förty 220 kr. 50 öre till ersättande av Stenius
och Bergström, vilka fattat anordningsbeslutet, samt Starck, som tillstyrkt
ut-anordningen. Riksräk.V., u. 5/„ 30, prövade skäligt att, med gillande av
anmärkningen, förplikta Stenius, Bergström och Starck att gemensamt eller vilkendera
gälda gitte ersätta statsverket 220 kr. 50 öre, en var av dem dock obetaget att
hos vederbörande söka sitt åter efter befogenhet. KammarR. fann lika med
Riksräk.V. ifrågakomna resa vara att betrakta såsom rundresa, men som resan
företagits under november månad år 1929, vid vilket förhållande Unger ägt rätt
att jämlikt den intill 1929 års utgång för Värmlands län gällande automobiltaxan
uppbära ersättning för resan med åtminstone 25 proc. förhöjning å eljest enligt
taxan utgående avgifter, prövade KammarR. skäligt att på det sätt ändra
Riks-räk.V:s utslag, att det därigenom till ersättning fastställda beloppet nedsattes
till 55 kr. 12 öre.
Den 20:e (EW, vS, CMF, TW).
11. Besvär av f. rektorn A. J:son Værnéus i anmärkningsmål rörande
ersättning för biträde med förvaltning av donationsfonder. Efter granskning av
Linköpings högre allmänna läroverks räkenskaper för budgetåren 1924—1925 och
1925—1926 framställde revisionen inom Riksräk.V. anmärkningar av följande
innehåll: Å »fondernas gemensamma räntekonto» hade i räkenskaperna
vartdera av ifrågav. budgetår avförts ett belopp av 550 kr., utgörande till
fanjunkaren O. Wållgren utbetald ersättning för biträde med förvaltning och
bokföring av donationsfonderna vid läroverket samt för bokslut av desamma åren
1923—1924 och 1924—1925. Då emellertid avkastningen av till
statsinstitutioner gjorda donationer av här ifrågav. slag oavkortad borde komma de
ändamål till godo, som av vederbörande donatorer därmed åsyftats, och det vanliga
arbetet med deras förvaltning och bokföring finge anses gottgjort genom till
vederbörande av statsmedel utgående avlöning, anmärktes de utgivna beloppen,
tillhopa 1,100 kr., till betalning. Ansvarigheten påvilade klgdn i egenskap av
redogörare. Riksräk.Vu. 14/n 27, har, med gillande av anmärkningarna, förpliktat
klgdn att till »fondernas gemensamma räntekonto» inbetala 1,100 kr. KammarR.:
ej ändring.
12. Besvär av häradsskrivaren E. Humble i mål ang. ersättning för
avskrifter av fastighetslängder. I en till K. B. i Örebro län ingiven räkning anhöll klgdn
om ersättning med 462 kr. för avskrifter av 1928 års fastighetslängder för Nora
fögderi. I räkningen hade antalet i avskrifterna upptagna fastigheter uppgivits
utgöra 18,480. Vid räkningens granskning å landskontoret anmärkte
vederbörande länsbokhållare följande: Det hade befunnits, att klgdn begärt
ersättning för ett väsentligt större antal fastigheter, än han enligt å landskontoret
företagna kontrollräkningar syntes berättigad att uppbära ersättning för. Enligt
landskontorets beräkningar uppginge sammanlagda antalet fastigheter uti
ifrågav. avskrifter till 14,680 mot i räkningen upptagna 18,480. På förfrågan om
anledningen till det avsevärda skillnadsbeloppet hade klgdn meddelat, att detta
i huvudsak torde hava sin grund i den omständigheten, att samma fastighet
stundom måste upptagas två gånger i fastighetslängden, nämligen i sådana fall,
då en skattskyldig vore ägare eller innehavare av flera fastigheter inom
taxeringsdistriktet. Fastigheterna sammanfördes då under en av fastigheterna, vanligen
den, där den skattskyldige vore bosatt, varjämte fastigheten, för vinnande av
överskådlighet, redovisades under det hemman, dit den rätteligen hörde, dock
utan angivande av areal eller taxeringsvärden med allenast hänvisning till det
ställe i längden, där sammanställningen skett. Jämlikt K. M:ts cirk. till
länsstyrelserna 27/4 28 ang. ersättning till häradsskrivare för avskrifter av
fastighetslängder ägde häradsskrivare för varje avskrift av fastighetslängd, som det ålåge
honom att upprätta, åtnjuta ersättning med en kr. för varje fyrtiotal i fastig-
4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
