Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
51
någon som helst ersättning, ehuru kungörelsen d. 23 aug. 1929
berättigade dean därtill. Nämnda kungörelse borde tolkas så, att
ersättning skulle utgå med det belopp, som motsvarade
ersättning enligt traktamentsklass D. Bestämmelsen i kungörelsen
angående ersättning till sakkunnig i Stockholm, Göteborg och
Malmö gåve stöd för denna tolkning. Det vore påtagligt, att
resereglementets detaljbestämmelser icke vore tillämpliga i fråga om
ersättning till dylika sakkunniga.
Genom anordningsbeslut d. 8 maj 1930 har K. B. på grund av
anmärkningen till rådhusrätten å II huvudtiteln »E. 1.
Ersättning åt domare, vittnen och parter. Kostnader i övrigt.»
utanord-nat allenast 10 kr.
Häröver hava Johnsson och Beckeman hos KammarR. anfört
besvär.
I utlåtande över besvären anförde K. B.: Jämlikt kungörelsen
d. 23 aug. 1929 rörande ändrad lydelse av 1 § i kungörelsen d. 9
okt. 1891 angående ersättning av allmänna medel till sakkunniga
biträden vid sjöförklaringars upptagande i rådhusrätt åtnjöte
biträdande sakkunnig i andra städer än Stockholm, Göteborg och
Malmö, där sjöförklaring upptoges, ersättning efter
traktamentsklass D i gällande allmänt resereglemente. Då härav syntes klart,
att traktamentsersättning alltid skulle åtnjutas av sådan
sakkunnig, hade föreskriften i allmänna resereglementets 17 § 1 mom.
om att traktamentsersättning icke utginge för förrättning, som
utfördes å förrättningsmannens bostads- eller tjänstgöringsort,
icke tillämpats å förrättning av nu ifrågavarande slag. Däremot
hade det, om än med någon tvekan, ansetts, att stadgandet i 17 §
2 mom. samma reglemente om viss reduktion av traktamentsbelopp
vid kortvarigare förrättningar måste tillämpas även i förevarande
fall, så mycket mera som 1929 års ersättningskungörelse i fråga
om ersättning till sakkunnig i Stockholm, Göteborg ooh Malmö
låtit ’ersättningen på visst sätt påverkas av omfattningen av den
sakkunniges arbete — 16 kr. för varje dag för en sjöförklaring
och 8 kr. för varje ytterligare utöver den första. På grund av
vad sålunda anförts, hemställde K. B., att besvären icke måtte
bifallas.
Målet föredrogs d. 19 okt. 1932 i KammarR. (kammarr.r:n
Afzelius, von Sydow, föredragande, och frih. Fleetwood samt
assessorn Wikström); och enär Johnsson och Beokeman jämlikt
gällande föreskrifter finge anses berättigade utbekomma ersättning
uti ifrågakomna hänseende med av dem fordrade och mottagna
belopp, funne KammarR. skäligt att, med undanröjande av K. B:s
beslut, visa målet åter till K. B. för ny behandling.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
