Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
naderna för inlösen av under nyttjanderätt upplåtet område finge
utgå av statsmedel endast på de villkor och i den omfattning,
som i kungörelsen närmare angåves. I fråga om kostnader för
lantmäteriförrättning för ändamålet upptoges emellertid i 8 §
endast föreskrifter för det fall, att förrättningen utförts av
lantmätare, och i kungörelsen saknades — i motsats till i 1925 års
en-sittarlag — bestämmelse, att vad som stadgats om lantmätare skulle
hava motsvarande tillämpning å stads eller samhälles
mätningsinan. Det skulle visserligen kunna göras gällande, att möjligen ett
förbiseende vid kungörelsens avfattning ägt rum, eftersom att döma
av ordalydelsen i övrigt bidrag av statsmedel torde kunna utgå
enligt kungörelsen till kostnader för biträde åt
nyttjanderätts-havare i ärende angående lösningsrätt samt för biträde vid
lantmäteriförrättning eller förhandling inför skiljemän, varom
förmäldes i 1925 års ensittarlag, vare sig det gällde område å landet
eller område inom stad. Ett ytterligare skäl för denna
uppfattning skulle kunna ligga däri, att, då lantmätare vore förordnad
såsom förrättningsman för avstyckning inom stad eller samhälle
med fastighetsregister såsom för stad, lantmätaren kunde
förordnas att verkställa förrättning enligt ensittarlagen inom staden
eller samhället och sålunda enligt lydelsen av 8 § i kungörelsen
förrättningsmannens arvode i sådant fall skulle kunna utgå av
statsmedel. Det torde kunna förutsättas, att vid den nya
ensittar-lagens tillkomst icke avsetts att ställa nyttjanderättshavaren i en
sämre ställning i fråga om möjligheten att erhålla statsbidrag
endast av den anledning att annan förrättningsman än lantmätare
blivit förordnad verkställa förrättningen.
Enligt Lantmät.Styr :s mening kunde dock ifrågasättas
huruvida icke vid tillkomsten av 1925 års kungörelse snarare ett
förbiseende vid kungörelsens avfattning skett därutinnan, att ej
undantag stadgats i fråga om kungörelsens tillämpning å förrättning,
som av lantmätare verkställdes inom stad eller samhälle med
fastighetsregister såsom för stad. Förhållandet vore nämligen, att
lantmäteriförrättning enligt ensittarlagen inom stad och samhälle,
för vilket skulle föras fastighetsregister enligt de för stad
meddelade bestämmelser, närmast vore att jämställa med avstyckning
enligt fastighetsbildningslagen och att statsbidrag till kostnader
för förrättningar enligt nämnda lag icke i andra fall utginge till
obemedlade, som förvärvade område till eget hem, vilket däremot
vore fallet vid avstycknings- eller avsöiidringsförrättningar enligt
den för landsbygden gällande jorddelningslagstiftningen;
kungörelsen d. 22 juni 1928 (nr 295) och d. 8 juni 1923 (nr 238). I
K. M:ts proposition nr 1 till 1925 års riksdag anfördes under
nionde huvudtiteln punkt 143 (sid. 334—335) ej heller något om
utsträckning av statsbidraget till förrättningar inom städerna. Det
vore att märka, att Lantmät.Styr. tidigare ifrågasatt, att
statsbidrag skulle utgå till kostnader för förrättningar enligt
fastighetsbildningslagen men att denna Styrrs framställning icke
föranlett någon åtgärd i berörda hänseende. Det syntes då egendom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
