Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
57
I infordrat utlåtande över ansökningen ifrågasatte
lönenämnden, huruvida icke vid Breeds placering i löneklass såsom
expeditionsvakt hänsyn skäligen borde tagas till den löneställning, han
före övergången innehaft såsom ordinarie beställningshavare vid
marinen. Det syntes nämnden, att i detta fall bestämmelsen i
12 § 2 mom. av allmänna civilförvaltningens avlöningsreglemente
resp. 8 § 2 mom. i militära avlöningsreglementet borde kunna
tillämpas. Lönenämnden förordade, att sökanden efter
utnämningen till expeditionsvakt måtte få kvarstå i den löneställning,
han tidigare innehaft, intill dess han under sammanlagt tre år
kunde beräknas hava uppburit lön med ovannämnda belopp av
2,892 kr., d. v. s. till utgången av år 1923. I den lönegrad,
sökanden tidigare innehaft såsom underofficer, skulle han med 1924
års ingång hava uppflyttats till 4. löneklassen och sålunda kommit
i åtnjutande av lön till belopp av 3,204 kr.; på grund av nyss
åberopade stadganden i resp. avlöningsreglementen borde
emellertid beloppet begränsas till 3,144 kr., motsvarande högsta
löneklassen för expeditionsvakt.
Genom beslut d. 20 mars 1925 förklarade sig emellertid K. M:t
lämna Breeds ansökning utan bifall. En senare framställning av
Breed i ämnet blev genom K. M:ts beslut d. 22 maj 1925 likaledes
avslagen.
Frågan om Breeds lönetursrätt underställdes sedermera
riksdagens prövning i anledning av en inom första kammaren vid
1926 års riksdag väckt motion, n:r 74. I motionen hemställdes,
att riksdagen ville medgiva, att Breed måtte för bestämmande av
begynnelselön och sedermera för uppflyttning i löneklass
tillgodoräknas en tid av 11 år 6 månader av förut innehavd militär
anställning samt att den avlöningsförhöjning, varav han sålunda
skulle komma i åtnjutande, måtte till honom utgå retroaktivt,
räknat från d. 1 juli 1923. Motionen vann icke riksdagens
bifall.
Såsom härav framginge hade statsmakterna i nu omförmälda
fall ansett någon hänsyn vid löneklassplaceringen enligt
löneplanen för allmänna civilförvaltningens befattningshavare icke
böra tagas till tidigare tjänstetid i ordinarie beställning vid
flottan. Då emellertid, såsom ovan omförmälts, å klaganden i
förevarande besvärsmål, lotslöjtnanten Sollenberg, utan vidare
till-lämpats stadgandet i 9 § 1 mom., andra stycket, av lots- och
fyr statens avlöningsreglemente, i det att Sollenberg genom
överklagade beslutet medgivits rätt att för uppflyttning i högre
löne-kjass inom 11. lönegraden tillgodoräkna tiden d. 1 jan. 1928—d. 11
april 1930, syntes det nämnden, att något ytterligare
hänsynstagande till hans militära anställning före utnämningen till
ordinarie lotslöjtnant och hans därvid innehavda lönetursrätt icke
kunde ifrågakomma.
Vad härefter anginge Sollenbergs tjänstgöring vid
Sjökarte-verkets byråarbeten och å sjÖmätningsfartyg ville lönenämnden
anföra, att då sagda tjänstgöring närmast syntes hava varit av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
