Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
59
skott enligt 22 § uppburits, räkning avgivas inom den kortare tid,
som av vederbörande myndighet må fastställas.
Har räkning å resekostnads- och traktamentsersättning icke
inkommit till vederbörande myndighet inom ett år efter det resan
eller förrättningen avslutats, är rätten till ersättning förfallen,
där ej K. M:t på grund av särskilda omständigheter annorlunda
medgiver.»
Sedan fjärdingsmannen G. Persson i en till landsfiskalen R.
Krügel ingiven räkning, dagtecknad d. 7 dec. 1932, anhållit om
ersättning med 35 kr. för en av Persson d. 22 sept. 1932
företagen förrättningsresa för transport av en anhållen person samt
Krügel d. 10 dec. samma år till Persson förskottsvis utbetalat
den begärda ersättningen, så har Krügel i en d. 23 sept. 1933 till
K. B. i Örebro län inkommen rekvisition anhållit att för vad han
sålunda utgivit erhålla gottgörelse av allmänna medel med 35 kr.
Genom beslut d. 5 okt. 1933 har K. B., enär rekvisitionen i fråga
icke inkommit till K. B. inom ett. år efter förrättningsresans
avslutande, funnit sig på grund av föreskriften i allmänna
resereglementet 24 § 2 stycket vara förhindrad utgiva den rekvirerade
ersättningen.
1 besvär hos KammarR. har Krügel fullföljt sin förenämnda
talan, därvid Krügel anförde följande: K. B. grundade sitt
beslut därpå, att rekvisitionen inkommit till K. B. för sent eller
mera än ett år efter dagen för de förrättningar, varför
ersättning av Krügel utgivits. Men ett sådant ställningstagande kunde
vara riktigt endast under förutsättning, att Krügel själv varit
förrättningsman. Såsom landsfiskal ansåge Krügel sig hava både
rätt och skyldighet att till exempelvis fjärdingsmän förskottsvis
utbetala ersättningar av ifrågavarande slag, en uppfattning, som
stöddes bl. a. därav, att flera landsfiskaler genom K. B. för sådant
och liknande ändamål erhållit förskott av varierande storlek.
Kunde det alltså fastslås, att landsfiskal ägde utanordna
ersättning av ifrågavarande natur, måste också åt landsfiskal bibehållas
rätten att genom K. B. återbekomma, vad som rätteligen utgivits,
även om begäran därom inkommit till K. B. efter utgången av
i omförmälda paragraf i resereglementet stadgade tid.
Utanord-ning av landsfiskal till förrättningsman sista dagen ersättning
finge utgå kunde ju i många fall ej inkomma till K. B. förrän
påföljande dag eller alltså, om K. B:s beslut vunne fastställelse,
för sent. Detta vore en orimlig konsekvens för den, som blott
gjort, vad som vore hans skyldighet i tjänsten. Landsfiskal måste
även inbegripas i uttrycket »vederbörande myndighet» i 24 §
andra stycket resereglementet, i följd varav Krügel måste vara
berättigad att återbekomma av honom uti ifrågavarande hänseende
utanordnade belopp.
I utlåtande över besvären anförde K. B.: Landsfiskal torde vara
att betrakta såsom »vederbörande myndighet», i den betydelsen
uttrycket förekommer i ifrågavarande författningsrum, * endast i
sådana fall, då han enligt särskild föreskrift hade att i första
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
