Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
I utlåtande över besvären har StatsK. anfört följande:
Beträffande frågan, huruvida riksdagsman skulle anses åtnjuta
ersättning för sitt riksdagsmannaskap under den tid av riksdagen, som
förflöte efter det sista delen av hans arvode utbetalats jämlikt 1 §
av stadgan om ersättnings utgående för riksdagsmannauppdragets
fullgörande, hade något uttalande varken av
konstitutionsutskottet vid 1932 års riksdag eller av riksdagen i dess skrivelse i
ämnet gjorts, överhuvud sades intet annat om övergången från det
dåvarande systemet med dagtraktamenten till fast arvode än att
det ansetts önskvärt, att riksdagsmannaarvodet beräknades, ej i
form av dagtraktamente utan, i likhet med vad som gällde före
1918 års grundlagsändring, i form av fast arvode för lagtima
riksdag. Emellertid torde det ligga i sakens natur, att detta fasta
arvode, om än till beloppet bestämt efter en beräknad riksdagstid
av normalt 150 dagar, likväl måste anses utgöra ersättning för
hela riksdagstiden, även om denna överstege nämnda antal dagar.
Den omständigheten, att själva utbetalningen av arvodet bestämts
till en tiondel var femtonde dag, kunde givetvis icke inverka på
detta förhållande. Att denna uppfattning vore riktig torde bäst
framgå därav, att under den tid, då ersättningen utgick i form
av dagtraktamente, men var maximerad till visst belopp,
ersättningen vid riksdagens avslutande, innan detta maximibelopp var
uppnått, icke utgick med mer än de då intjänta dagtraktamentena,
under det att nu i motsvarande fall hela återstoden av det fasta
arvodet utbetalades. På grund av vad sålunda anförts och
jämlikt § 4 stycket 1 1) a) av K. K. med vissa bestämmelser ang.
kommittéer, torde Bärg icke vara berättigad till högre ersättning
för ifrågavarande tid än den av StatsK. utanordnade.
Målet föredrogs i KammarR. d. 1 febr. 1934, därvid KammarR.
(kammarr.rin Waldenström, Afzelius och von Sydow,
föredragande, samt assessorn Wikström) ej fann skäl göra ändring i StatsK :s
beslut, så vitt detsamma överklagats.
3.
Fråga huruvida häradshövding, som under tjänstledighet fått avstå
viss del av sina avlöningsförmåner, det oaktat äger uppbära
dyrtidstillägg å hela det i § 5 av K. K. d. 15 juni 1928 med allmänna
grunder för dyrtidstillägg åt befattningshavare i statens tjänst
beräknade belopp, därå dyrtidstillägg eljest utgår.
(Jfr Reg.R:s årsbok årg. 1922 not. Ju. 37 och årg. 1926 not. Ju. 77.)
Häradshövdingen i Kinnefjärdings, Kinne och Kållands
domsaga W. Zethelius, som åtnjutit tjänstledighet för. sjukdom under
sept. 1931 och därvid fått av sina avlöningsförmåner avstå 250 kr.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
