Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2
Vederbörande länsbokhållare anmärkte, att den ersättning, som
tillkomme inskrivningsskyldiga, vilka från hemvistet i
kyrkobokföringsorten till förrättningsstället hade att tillryggalägga mer än
2 nymil, borde beräknas efter 10 öre för varje överskjutande km.,
och tillstyrkte på grund härav utanordnande av allenast 48 kr.
20 öre.
K. B., som fann bestämmelserna i § 5 ovannämnda K. K. böra
tolkas på satt länsbokhållaren anmärkt, utanordnade genom beslut
d. 13 juni 1932 till Forssgren allenast det av länsbokhållaren
tillstyrkta beloppet.
Forssgren besvärade sig hos KammarR. och anförde: De
värnpliktiga hade erhållit gottgörelse, beräknad efter en kr. för del av
nymil, som de utöver 2 mil hade tillryggalagt från hemvistet.
Denna gottgörelse vore kanske icke i full överensstämmelse med
författningens ordalydelse och formulering, men enligt Forssgrens
förmenande torde det belopp, som lämnats vederbörande, få anses
vara en skälig ersättning för en person, som redan tillryggalagt
mer än 2 nymil från hemvistet till förrättningsstället. K. B.
hade tolkat författningen så att till inskrivningsskyldiga, som från
hemvistet i kyrkobokföringsorten till förrättningsstället haft att
tillryggalägga mer än 2 nymil, ersättning utginge med 10 öre
för varje överstigande km. I åberopade författning funnes
©mellertid ingen föreskrift, som sade att ersättning skulle utgå efter
km., och hade så varit fallet, hade några delade meningar om huru
författningsbestämmelsen skolat tolkas icke behövt förekomma.
Författningen torde också kunna tolkas på sådant sätt, att, där den
värnpliktige hade att tillryggalägga 2,5 nymil från hemvistet, han
för såväl fram- som återresan hade att uppbära en ersättning för
tillryggalagd tillhopa en nymil utöver tillryggalagda 2 nymil.
Därjämte torde författningsbestämmelsen kunna tolkas så. och
detta syntes vara det formellt riktiga, att ersättning icke skulle utgå
förr än vederbörande efter att hava tillryggalagt 2 nymil från
hemvistet tillryggalagt ytterligare en överskjutande nymil, d. v. s.
ersättning skulle icke kunna utgå förr än den värnpliktige
tillryggalagt 3 mil från hemvistet. Om han däremot skulle hava
oturen att gå bara 2 nymil och 9 km. så skulle någon ersättning icke
utgå. Med hänsyn till vad sålunda förekommit och då
författningsbestämmelsen syntes kunna tolkas på flera olika sätt, vidhöll
Forssgren sitt yrkande att utfå hela det förskotterade beloppet.
Vederbörande länsbokhållare yttrade: Otvivelaktigt torde
åberopade lagrum kunna tolkas på flera sätt, vilket ock Forssgren
i besvären framhållit. Den strängaste tolkningen, nämligen att den
överskjutande sträckan måste vara minst en hel nymil för att
ersättning överhuvud skulle utgå, vore för den värnpliktige mycket
obillig. Lagstiftarens mening hade nog heller icke varit, att den,
som hade att färdas till exempel 2,9 mil till förrättningsstället,
skulle bli helt utan ersättning. Det förefölle därför naturligast
att anse den värnpliktige berättigad till ersättning så snart
avståndet överstege 2 nymil. Då därvid ersättningen skulle beräknas
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
