- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1938. Fjortonde årgången /
15

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

tjänstgöring som extra ocli andre notarie utan att anmärkning
däremot framställts. Även från rent saklig synpunkt framstode
anmärkningen som oberättigad. Det funnes icke anledning att
antaga, att frågan om arten av det arbete, som varit förenat med
Psilander andre notarie- och extra notarietjänst felbedömts.
Revisionen hade måhända funnit stöd för sin uppfattning om
artskillnad mellan förste notariers och övriga domsagonotariers
tjänstgöring i §§ 2 och 8 i 1933 års domsagostadga. Med erinran att under
tiden för Psilanders tjänstgöring i domsaga gällde 1920 och 1925
års domsagostadga borde framhållas, att de förste notarie tillagda
befogenheterna allenast motiverade, att förste notarietjänst
ansåges högre än länsbokhållaretjänst av 2 klass men ej att andre
notarietjänst betraktades som icke likvärdig med länsbokhållartjänst.
Beslutanderätt eller remissrätt tillkomme ju icke länsbokhållare av
2 klass i denna hans egenskap. Den faktiska arbetsfördelningen i
domsagor av olika storlek mellan rättsbildade biträden vore
därjämte alltför skiftande för att på grundval av domsagostadgans
reglering av förste notaries (och viss andre notaries) särskilda
befogenheter finna en artskillnad mellan övriga notarietjänster, å ena,
samt länsstyrelsetjänst i 19 eller 21 graden, å andra sidan.

Psilander anförde: Visserligen vunne beslut om placering i
löneklass aldrig gentemot staten laga kraft på annat sätt än att
utbetalningar med stöd av dessa beslut icke efter viss tid finge göras
till föremål för revisionsanmärkning. Men det kunde icke anses
vara en tillfredsställande ordning, att på omdömesskäl grundad
anmärkning mot en tjänstemans lönèklassplacering godkändes, sedan
flera fullständigt analoga fall fått passera oanmärkta. Att
först sedan viss tjänstemans lönetur å en tjänst på grund
av anmärkningstidens utgång icke vidare kunde bli föremål
för anmärkning samme tjänstemans lönetur å likvärdig tjänst
skulle kunna klandras av skäl, som bort föranleda anmärkning
redan å den tidigare innehavda tjänsten, vore ej i enlighet med
skäliga anspråk på rättssäkerhet. Slutligen måste det betraktas som
obilligt att för prejudikatbildning välja fall, som icke innebure
annat än konsekvens av redan antagen praxis. I betraktande
härav syntes ogillande av de mot Psilanders löneklas^p]acering gjorda
anmärkningarna befogat, oavsett vilken ståndpunkt, man kunde
vilja intaga i sakfrågorna.

Revisionen hemställde om besvärens ogillande.

Allmänna civilförvaltningens lönenämnd anförde i avgivet
utlåtande: Det vore i målet fråga om, huruvida tjänstgöring såsom
extra notarie eller andre notarie vid domsaga kunde anses i
tillgo-doräkningshänseende likvärdig med tjänstgöring såsom
länsbokhållare av 2 klass. Lönenämnden ville erinra om, att nämnden
tidigare i annat sammanhang haft anledning beröra ifrågavarande
spörsmål. Sålunda hade nämnden framhållit i ett d. 1 febr. 1930
till KammarR. avgivet utlåtande angående extra länsnotarien L.
Wohlsteins avlöningsförmåner (KammarR:s årsbok 1930, ref. n:r 4),
att det syntes nämnden kunna sättas i fråga, om likvärdighet fö-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:20:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1938/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free