Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
24
Hos Marinförvaltn. yrkade Johansson bifall tiil sin ovannämnda
framställning.
Ångfartygsaktiebolaget Gotland anförde i infordrat yttrande i
fråga om begreppet salongsplats i förhållande till klassindelningen
å bolagets fartyg bl. a. följande: III klass biljett berättigade till
plats på däck, resp. det övertäckta men ej värmda så kallade
mel-landäcket (huvuddäcket), i den mån plats där kunde beredas. II
klass biljett avsåge dels plats i salong, av vilka ett fåtal funnes,
och dels i II klass hytter, som funnes i ett begränsat antal. Alla
platser i II klass vore bäddade och sittplatser såldes icke. Särskilt
under den kallare årstiden försökte emellertid bolaget att i
görligaste mån bereda III klass passagerare ytterligare den förmånen,
att de om möjligt anvisades plats i uppvärmd lokal, ehuru
särskilda biljetter ej kunde säljas härför eller bolaget förbinda sig
att tillhandahålla sådana platser.
Marinförvaltn. fann enligt utslag d. 2 febr. 1942 icke skäl göra
ändring i fartygschefens beslut.
Johansson fullföljde sin talan hos KammarR.
Marinförvaltn. anförde i yttrande över besvären följande: I ett
av särskilda sakkunniga d. 15 nov. 1920 avgivet betänkande med
förslag till nytt resereglemente upptoges för befattningshavare
tillhörande lägsta reseklassen under färd med fartyg avgift för
däcksplats eller nattetid billigaste liggplats under däck. I det av
en reservant bland de sakkunniga förordade förslaget inginge
emellertid för den lägsta reseklassen ersättning för salongsplats.
I proposition nr 95 till 1925 års riksdag hade föredragande
dep:ts-chefen anslutit sig till reservantens mening. Riksdagen hade
godkänt vad i propositionen sålunda föreslagits. Allmänna
resereglementet hade därefter i detta avseende icke ändrats. Å de flesta
passagerarefartyg, särskilt äldre sådana, innebure salongsplats, att
vederbörande nattetid erhölle bädd i någon av fartygets salonger.
Detta förekomme emellertid icke å Grotlandsbolagets båtar. Det
kunde därför ifrågasättas, huruvida icke den lägsta klass å dessa
fartyg, vilken berättigade till bäddplats, nämligen II klass,
närmast motsvarade begreppet salongsplats i allmänna
resereglementet. Marinförvaltn. hade likväl ansett sig icke kunna bifalla
besvären, dels med hänsyn till de konsekvenser, detta skulle
medföra, dels ock enär 6 § krigsledighetsbestämmelserna (1940 nr 986)
bl. a. stadgade, att vid krigstjänstledighetsresor ersättning icke
skulle utgå för sovplats. Ämbetsverket ansåge emellertid, att
sistnämnda argument icke kunde anses vara alltför starkt, enär de,
som enligt allmänna resereglementet vore berättigade till
hyttplats, otvivelaktigt erhölle sovplats och bestämmelsen sås-om
sådan sannolikt toge hänsyn till sådana sovplatser, för vilken särskild
avgift erlades, såsom exempelvis å tåg.
Försvarsväsendets lönenämnd anförde i yttrande över besvären
bl. a. följande: Mot bakgrunden av vad Marinförvaltn. framhållit
angående proposition 1925 nr 95 ville det synas, att begreppet
salongsplats finge anses motsvara färd i II klass å sådant fartyg,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
