- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1944. Tjugonde årgången /
8

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

8

tjänster utan för vinnande av befordran, ansökningen icke
kunde bifallas.

Ekfeldt och Johansson besvärade sig hos KammarR. under
vidhållande av sitt yrkande samt anförde bl. a.: Fångv.Styr. hade
som motivering för sitt beslut anfört den omständigheten, att
Ekfeldt och Johansson icke skolat använda ifrågavarande
läkarbe-tyg i sina innehavda tjänster utan för vinnande av befordran till
ordinarie tjänst. Ekfeldt och Johansson kunde icke finna denna
motivering bärande, enär de enligt avlöningsreglementet vore
berättigade till ovansagda förmån både i egenskap av e. o. och
ordinarie vaktkonstaplar. Det borde även uppmärksammas, att det
enligt den Fångv.Styr:s rundskrivelse, som vore grundläggande för
har förevarande läkarbetygs insändande, varit
fångvårdsanstal-ternas föreståndare, som anmodats inkomma med anmälan å
personal, lämplig att konstitueras till ordinarie, och därvid foga
bl. a. läkarbetyg. Om en sådan ordning, som genom Fångv.Styr :s
beslut komme till synes, skulle komma att tillämpas, komme
fångvårdens personal att i ifrågavarande hänseende intaga <en
missgynnad ställning gentemot andra statsanställda. Enligt vad upplyst
blivit tillämpades nämligen inom statsverken i allmänhet den
kutymen, att befattningshavaren själv bekostade läkarbetyg vid
ansökan till erhållande av första anställning som extra tjänsteman
eller aspirant men icke vid erhållandet av förordnande till e. o.
eller ordinarie befattning. Då för fångvårdspersonalen väntetiden
för erhållande av ordinarie anställning i regeln vore 9 à 10 år
och då befattningshavaren under denna väntetid ett avsevärt
antal gånger anmodades inkomma med läkarbetyg för att få vara
med vid den prövning, som föreginge uttagning av e. o. och
ordinarie befattningshavare, bleve kostnaden för dessa läkarbetygs
anskaffande för befattningshavaren mycket kännbar om denna skulle
gäldas av honom själv.

Fångv.Styr. anförde: Föreskrifterna rörande ersättning till
läkare för undersökning och intyg vore enligt Styr:s erfarenhet i
vissa avseenden icke tillräckligt tydliga samt hade vid flera
tillfällen givit anledning till tveksamhet och föranlett tidsödande
efterforskningar. Såvitt Styr. inhämtat, komme hithörande
bestämmelser att bliva föremål för översyn. Enligt § 52 arbetsordningen
för fångvårdsstaten d. 9 april 1923 ålåge det fängelseläkare,
vilken jämväl vore verksläkare, att utan särskild ersättning lämna
läkarvård jämväl åt fångvårdens tjänstemän, där sådan skulle av
verkets medel bekostas, ävensom att meddela erforderliga
upplysningar och betyg angående vad till hans befattning hörde.
Verks-läkarkungörelsen d. 22 juni 1939 (nr 424) innehölle under 3 kap.
bestämmelser om den ersättning, som utginge till verksläkare. I
12 § angåves vissa intyg, för vilka verksläkaren ägde uppbära
ersättning, dock att ersättning enligt nämnda paragraf icke
utginge, då verksläkaren i egenskap av anstaltsläkare eller av annan
anledning vore skyldig att utan särskild gottgörelse utfärda intyg
som nämnts i 12 §. Bland nämnda intyg märktes i första hand

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:22:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1944/0010.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free