Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
16
faller naturligt. Men regeln torde böra gälla även för den händelse
ankomsten skett senare under dagens lopp. Ur saklig synpunkt kan
det möjligen förefalla mindre tillfredsställande att utsträcka regelns
tillämpning till det fall, då ankomsten skett så sent, att endast en
mycket kort tjänstgöring hunnit förekomma, men gränsfall av
antydd art lära icke kunna undvikas. Liknande gränsfall kunna för
övrigt uppkomma även om man låter de femton dygnen börja löpa först
med dygnet efter ankomsten t. ex. om vederbörande anländer kl. 0,15.
Till stöd för åsikten, att de femton dygnen böra räknas först fr. o. ni.
dygnet efter ankomsten, har åberopats dels att detta lärer vara’ praxis
inom kommunikationsverken och dels att en i tilläggsbestämmelserna
till kommunikationsverkens avlöningsreglemente intagen föreskrift,
att i tiden för tjänstgöring å viss ort skulle inräknas resa för
tillträdande av tjänsten därstädes, icke återfinnes i
tilläggsbestämmelserna till 1939 års civila’ avlöningsreglemente. Argumenteringen på
denna punkt förefaller mig icke övertygande. Såsom framhållits, återfanns
ej motsvarande föreskrift i tilläggsbestämmelserna till
avlöningsreglementet för allmänna civilförvaltningen. Ej heller återfanns någon
dylik föreskrift i de för försvarsväsendet gällande bestämmelserna1.
Reg.Rrn har emellertid i utslag d. 2 maj 1922 (årsboken ref. 34)
ansett, att förrättningsdag, som använts dels till resa och dels till
tjänstgöring, vid beräkning av dagtraktamente vore att hänföra till
tjänstgöringstid. 1 detta mål gällde frågan just med vilken dag
trak-tamentsreduktion skulle inträda. KammarR. har i ett flertal fall,
berörande dels allmänna civilförvaltningen och dels försvarsväsendet,
intagit samma ståndpunkt.
Onekligen kunna skäl av praktisk art tala för den praxis, som i
förevarande hänseende synes tillämpas inom kommunikationsverken,
Man behöver ej undersöka, huruvida vederbörande börjat sin
tjänstgöring under ankomstdygnet, utan man börjar alltid — även om
ankomsten skett kl. 0,35 — räkningen av de femton dygnen med
näst-påföljande dygn. Rent sakligt sett torde emellertid denna metod ej
böra tillerkännas företräde. Det vanligaste fallet torde nämligen — i
varje fall inom allmänna civilförvaltningen och försvarsväsendet —
vara att, när en befattningshavare skall tjänstgöra å annan ort än
sta-tioneringsorten, tjänstgöringen såsom i nu förevarande fall börjar en
morgon, i vilket fall det förefaller naturligast att betrakta
ankomstdygnet som det första tjänstgöringsdygnet. I betraktande härav och
då starka skäl synas tala mot att frångå en rättstillämpning, som
under en avsevärd tid hävdats av de dömande myndigheterna, kan jag
ej ansluta mig till allmänna lönenämndens mening i denna fråga,
Beträffande den andra frågan i målet, huruvida de femton dygnen
skola räknas från kl. 0 eller huruvida man i fall som förevarande kan
»dela upp» dygnet och börja räkningen kl. 6, synes det mig
tillräckligt att hänvisa till stadgandet i tilläggsbestämmelserna till civila
avlöningsreglementet att dygnet räknas från kl. 0. Det av allmänna’
lönenämnden citerade rättsfallet (årsboken 1932 ref. 15) ger enligt min
mening intet stöd för den senare meningen. I utslag d. 8 mars 1934
(årsboken ref. 8) har också KammarR. godkänt den av Riksräk.V. i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
