Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
37
enligt löneplan A lönebeloppet inom löneklass bestämmes efter den
ortsgrupp, till vilken tjänstemannens stationeringsort blivit hänförd.
För tjänstemän med lön enligt löneplanerna B och C förekommer ingen
indelning i ortsgrupper. Fördelningen av stationeringsorter å de olika
ortsgrupperna’ fastställes av K. M:t med hänsyn till
levnadskostnaderna å de skilda orterna.
Om en tjänsteman erhåller förordnande att uppehålla en befattning
å annan ort än den egna stationeringsorten, utgår därför som regel
lönen fortfarande efter den ortsgrupp, vartill den sistnämnda orten
hör. Jfr här Reg.R:s utslag d. 22 nov. 1922 (årsboken ref. 79).
Härtill kommer för vanliga fall vikaritsersättning, som utgår oberoende
av ortsgruppsindelningen (’jfr 21 § 3 mom. civila avlöningsreglementet
»i stället för lön å egen befattning jämte vikariatsersättning»).
Fråga har emellertid uppstått — särskilt vid långvariga
förordnanden — om innebörden av begreppet stationeringsort. 192i8 års
lönekommitté, med vars reglementsförslags 5 § ovannämnda 6 § i sak
överensstämmer, erinrade i sitt betänkande med förslag till allmänt
avlöningsreglemente för ordinarie tjänstemän, tillhörande den civila
statsförvaltningen, om att då gällande avlöningsreglementen icke innehöllo
några närmare bestämmelser rörande vad som vore att förstå med
uttrycket »tjänstemannens stationeringsort» eller vilken myndighet, som
ägde fastställa stationeringsorten. Icke heller kommittén hade funnit
erforderligt införa ett särskilt stadgande i reglementet härom, då
stationeringsorten i allmänhet utan vidare torde framgå av den för
vederbörande verk gällande avlöningsstaten eller av andra
omständigheter. Kommittén ansåg emellertid hinder icke föreligga för
verksstv-relse att själv bestämma ny stationeringsort för vikarie, som bestrede
långvarigt förordnande å annan ort. Avgörande syntes därvidlag vara,
om vikarien avflyttat till den nya orten och ersättning för
flyttningen utbetalats till honom. Vore detta fallet, torde otvivelaktigt den ort,
till vilken avflyttningen skett, vara att anse som tjänstemannens
stationeringsort och lönen följaktligen böra utgå enligt den ortsgrupp,
till vilken den nya stationeringsorten vore a’tt hänföra. Verksstyrelsen
borde dock givetvis, innan beslut fattades om förändring av
stationeringsorten eller om utbetalning av flyttningsersättning, pröva, vilket
förfaringssätt kunde i det särskilda fallet anses för statsverket
lämpligast. Hänsyn borde därvid tagas till vikariatets beräknade Jängd,
kostnaderna för en flyttning och andra på frågan inverkande
faktorer.
Kommitténs tanke synes sålunda närmast hava varit att låta
vederbörande verksstyrelse avgöra, huruvida den nya orten borde anses som
stationeringsort.
Vid förordnande med vikariatslön, varom bestämmelser återfinnas i
21 § 3 mom. civila avlöningsreglementet, ger emellertid författningens
ordalydelse stöd åt en annan tolkning. Bestämmelsen att vikariatslön
skall utgå enligt löneklassen närmast lägre än den, vilken skulle hava’
gällt, därest den förordnade varit ordinarie innehavare av den högre
tjänsten, pekar närmast på att — oberoende av verksstyrelsens
förordnande — vederbörande skall äga uppbära lön efter den ortsgrupp,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
