- Project Runeberg -  Kammarrättens årsbok. Avd. I. Avlöningsmål m.m. / 1945. Tjuguförsta årgången /
106

(1925-1948)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Notiser

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ml, 842.

Oktober 9.

Oktober.

Den 9:e (vS, GN, JF).

341. Besvär av e. o. stationskarlen A. Wikström i fråga om
övertidsersättning. I statens järnvägars författningssamling, särtryck nr 4, innefattande
allmänna personalbestämmelser vid statens järnvägar, äro bl. a. följande
bestämmelser intagna, under art. 3, innefattande bestämmelser om tjänstfrihet under
sön- och helgdag, vid mom. 1, att, om utan olägenhet för tjänsten så kan
ordnas, tjänsteman skall vara tjänstfri sön- och helgdagar, och vid mom. 3, att,
om av särskilt tvingande skäl tjänstfrihet icke kan beredas personalen varannan
sön- och helgdag, motsvarande tjänstfrihet i stället skall beredas vederbörande
å annan veckodag, under art. 4, innefattande bestämmelser om tjänsteturlistor,
vid mom. 8 c), att vid uppgörande av turlistor och turfördelninglistor för den
åkande personalen skall iakttagas, att såvitt möjligt åtminstone en ledighetsdag
i månaden bör infalla under sön- och helgdag, samt under art. 6, innefattande
bestämmelser om övertidstjänstgöring, vid mom. 5, att, därest av tvingande skäl
tjänsteman tagits i tjänstgöring å fridag, ersättning för sådan tjänstgöring utgår
efter samma grunder som ersättning för utgjord övertid, varjämte i anmärkning
vid samma mom. bl. a. föreskrives, att, om tjänsteman tages i anspråk för
tjänstgöring å fridag, skall han i ersättning för förlorad fridag å sön- och helgdag
erhålla frihet under annan sön- eller helgdag eller, därest så icke kan ske, ersättning
såsom för övertid, dock att ersättning icke utgår, då, efter vederbörande
befattningshavares önskan, fridag å vardag beretts i stället för förlorad fridag å
sön-och helgdag. Hos distriktschefen vid statens järnvägars V distrikt anhöll klgdn,
att, som han under 1944 beordrats till tjänstgöring söndagarna 19/3 och 26/3, under
vilka dagar han enligt anslagen fridagslista varit berättigad till fridag, och för
vilka dagar ledighet under andra sön- eller helgdagar icke beretts honom, till
honom måtte utbetalas ersättning s.s. för övertidstjänstgöring med 35 kr. 25
öre. I yttrande över denna hemställan har vederbörande maskiningenjör anfört
följande: För åkande tjänst utbildade e. o. stationskarlar, som voro disponibla av
vederbörande lokomotivmästare, uppfördes månatligen å två s. k.
fridags-listor. På den ena uppfördes ett så stort antal av dessa, som beräknades
behövliga för fyllande av behovet under månaden av vikarier för lokomotivtjänsten,
och på den andra återstoden, som beräknades bliva sysselsatt i stationär tjänst.
Klgdn hade för mars 1944 varit uppförd å sistnämnda lista och tilldelad
frisöndagar ®/3, ls>/3 och 26/3. På grund av att trafiken blivit av större omfattning än som
beräknats, hade klgdn emellertid måst tagas i anspråk för åkande tjänst hela
månaden. För den stationära personalen gällande turlistan hade därför ansetts
icke tillämplig på klgdn, som i stället för å denna upptagna fridagar erhållit
sådana 2/3,5/3,28/3 och 31/3 samt dessutom hemdagar 22/3 och 24/3 och utjämningsfridag
15/3. KlgcLn hade således beretts fridagar i tillräcklig utsträckning enligt gällande
bestämmelser i förenämnda art. 3 mom. 3. För övrigt hade klgdn under loppet av
ifrågakomna mars icke gjort anspråk att få åtnjuta fridagar 19/3 och 26/3, och då
han även utan att hava hos vederbörande gjort någon som helst förfrågan,
godtagit de honom tilldelade fridagarna 2/3, ß/3, 28/3 och 31/3, torde han förstått, att
turlistan för den stationära personalen icke ägde giltighet för honom.
Maskiningenjören hemställde, att klgdns framställning måtte lämnas utan åtgärd.
Distriktschefen, b. 15/n 44, förklarade, med hänsyn till vad maskiningenjören anfört,
att klgdns hemställan icke föranledde någon distriktschefens åtgärd. Järnv.Styr
b. 28/2 45, fann klgdns talan icke kunna bifallas. KammarR. fann ej skäl bifalla
besvären.

342. Besvär av mekanikern K. L. V. Karlsson i fråga om avlöning s.s.
polisman. Hos K. B. i Östergötlands län anhöll klgdn, att, som han innehaft
förordnande s.s. extra polisman vid hamnpolisen i Norrköping under förutom 13/6 och
14/6 44 jämväl för tiden därefter t. o. m. 29/10 44, till honom måtte jämlikt
bestämmelserna i k. cirk. 27/2 42 till samtliga länsstyrelser ang. avlöning till vissa extra
polismän m. m. utbetalas ersättning för, förutom 13/6 och 14/6 44, tiden 15/e—29/10 44.
K. B., b. 15/3 45, har, jämte det K. B. funnit statsverket skyldigt att utgiva
gottgörelse till klgdn för tjänstgöring vid hamnpolisen 13/6 och 14/6 44, funnit klgdn ej

106

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 12:22:38 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kammar1/1945/0150.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free